Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT FÅNG DANI8MER
113
Nilsson, Sv. Rom. 214, 216, 221), minnelse, ’påminnelse’
(Lundegård, Str. III2, 236), under förståelse, ’baktanke’ (Strindberg,
Göt. Rum. 70: den hemliga underförståelsen var att peka ut
brodern Henrik som konservativ), undertryckelse, ’förtryck’
(Lundegård, Cilla8 207), d. bemægtigelse, forlovelse, fortryllelse,
indvielse, indövelse, livsförelse, mindelse, underforståelse,
un-dertrykkelse. Däremot torde begråtelse hos Johnny Roos val,
Sv. Konsth. 149 (Kristi begråtelses scen), snarare gå tillbaka
till samma äldre svenska ord än till det d. begrædelse..
Synförvändelse och mottagelseförmkgü, (Hedberg, Ett dec. I,
180, 332) ha efter all sannolikhet sett dagen oberoende av
både samma äldre sv. ord (Söderwall, Dahlgren, Lind) och d.
forvendelse, modtagelse, ty liksom uppkallelse, d. opkaldelse,
rätt vanligt i ortnamnsforskningen, äro de tydligen moderna
analogi bildningar. Nyckfulla äro emellertid dessa avledningar
med avseende på sitt uppträdande. Under det upplevelse
nu för en frodig tillvaro i vårt språk och i sin tur givit
upphov till genomlevelse, medlevelse (Per Lindberg,
Strindbergs Mäster Olov 53, 109) och inlevelse (Lindroth, Stj.
Hercules 300, Söderhjelm, Lev. I, 480, Ek, Franzéns Åbod. 153,
177, Landquist, Fröd. 227), . har omgivelse, ’omgivning’, som
kanske en gång varit en danism, d. omgivelse, och som var
rätt vanligt under förra århundradets förra del (Franzén 1818,
1829, Almquist 1820, 1839, 1842, Brinkman 1823, 1830, Geijer
1825, Wallin 1831) och även levde kvar något senare (J. G.
Carlén 1856, Grafström 1861), nu alldeles förlorat icke blott
sin popularitet utan även sin livskraft.
Odelsbmdetyp, ’odalman’ (Warburg, 111. Sv. Litthist. II2,
572), ger intryck av danism, d. odelsbonde, men man bör
kanske räkna med arkaism, fsv. odelbonde, eller nybildning
(jfr odelsting). På samma sätt förhåller det sig med gensken,
’återsken’ (Lundegård, Faster Ulla2 98). Det kan vara bildat
per analogiam. Men det skulle också kunna vara upptaget
ur äldre sv. språk, då det 1806 användes av Cl. Livijn
(Mortensen, Livijns lyr. skrift. 52). Den förra möjligheten är
dock föga sannolik, och om ordet endast kan uppvisas hos
Livijn, förefaller den andra vara ännu osannolikare, då
dennes lyriska dikter varit synnerligen svårtillgängliga.
Sanningen torde man därför komma närmast, om man antager,
att Lundegård i slutet liksom Livijn i- början av förra
århundradet påverkats av det d. genskin. Snarare torde
gentjänst, ’återtjänst’ (Ullman, Ungdom 170, Forsslund, Vingar 60,
Språk och Stil. XVII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
