- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
114

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

J. E. HYLÉN

Högberg, Baggb. I, 210), vara en ung analogibildning, ehuru
det svarar mot d. gen tj en este. t. gegendienst och även
Återfinnes i äldre sv. (t. ex. 1780 Saml. 1916, 208). Makthavare,
’makthavande*, ’maktägande’ (Branting, Revy 1886 s. 113,
Fröding, Eftersk. (1894) II, 131, Lundberg (1916), Ant, Kult.
under medelt. 30), och utsnitt, ’utskuret stycke’, ’del’, ’parti’
(Wrangel, Dikten 18, 240 (två ggr): (Novellen ger) ett kort
utsnitt av livet fr&n en viss sida belyst), visa också tydligt
tillbaka på d. magthaver, udsnit, t. machthaber, aussclinitt
och utgå sannolikt närmast från de danska. Emellertid kunna
de ju vara nybildningar på svensk botten. Det förra sluter
sig då till befälhavare. För det senare har avsnitt gått före
och berett vägen.

Anledning till tvekan mellan germanism, danism och
arkaism ge avstamning, ’härstamning’, d. avstamning, t.
ab-stammung (Ernst Ahlgren, Eftersk.3 142: trots sin avstamning
från den gamla släkten Riis), husarm, ’fattig, som ej går
omkring och tigger’, d. husarm, t. hausarm (Lundegård,
Marg. Livs Kamp 209), beplanta, ’plantera’, d. beplante, t.
bepflanzen (Lundh, Bleik 243, 284; beplantare 42,
beplant-ning, ’plantering’, d. beplantniqg, t. bepflanzung, 35, 38, 39,
159, 178, beplantningsnämnd 243), bese sig, ’se sig’, d. bese
sig (i et spejl), t. sich (im spiegel) besehen (Nilsson, Barb.7
291: Kanalen höll spegeln åt ansiktet, så det kunde bese
sig). De återfinnas allesammans i äldre svenska (Söderwall,
SAOB, Dahlgren) men torde dock ha återupplivats
huvudsakligen genom dansk påverkan.

Vid ovärde, ’ringa eller intet värde’ (Mjöberg, Stilstud. 6,
Berg, Litteratur b. 84, Wrangel, Dikten 162, 163, Warburg,
111. Sv. Litthist. III2, 68), får man lätt i tankarna d. uværd,
t. unwert, men Lundell anser det för en nybildning. Det
förekommer dock hos fosforisterna: Hammarsköld (SAH 1909
s. 181), Livijn (Frunck, Brev 54, 401). Det negerande
prefixet o kan också ha blivit sammansatt med sv. tålmodig,
misstänklig, förmildra(d), påakta(d) och då givit till resultat
otålmodig(t) (jfr Freses otålmodighet), ’otålig’ (Lundegård,
Str. IV2, 145, Berger, Dröml.2 382, Heidenstam, Sv. o. deras
hövd. (skoluppl.) 333, 476, Lagerlöf, Stenen i sjön Rottnen 46),
omisstänklig, ’icke misstänkt’ (Nilsson, Barb.7 278: Egentligen
lät ju yttrandet omisstänkligt — i alla händelser naturligt),
oförmildrad (Heidenstam, Stridsskr. 99), opåaktad, ’obeaktad’,
’obemärkt’ (Hallström, Fyra Elem.3 19, 43, E. Staaff i Scliücks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free