- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
115

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT NYTT FÅNG DA NI SMEU

115

Världslitt. I, 94, Elisab. Kuyl.-Wenster, Livsl. 47, Ellen Gude
70, 93), fastän man även kan misstänka, att d. utålmodig,
umistænkelig, uformildet, upàagtet haft del i ordens tillkomst.
Oensartad, ’olikartad’, använder Lysander före ensartad (1851,
1874 Sm. Skr. 19, 195), och var det senare på hans tid en’
danism, bör även det förra vara det, d. uensartet.
Ogenert-het, d. ugenerthed, t. ungeniertheit (Berg, Litteraturb. 159,
Nilsson, Reakt. 19), verkar ännu betydligt främmande.

Kännelig, ’igenkännlig’, ’märkbar’, fanns i fsv., känneliker,
och sedan i slutet på 1600-talet (Dahlgren). Man vore därför,
d& det 1877 dyker upp hos en så litterärt uppfostrad man
som A. Th. Lysander (Sm. Skr. 344), lätt hågad att hos
honom ansätta det som en arkaism, men då man.betänker,,
att den danska litteraturen i hög grad lockade hans intresse,
stannar man gärna inför den meningen, att det d. kendelig
lekt honom i hågen, så mycket hellre som ordet förekommer
i ett utkast över skalden Paludan-Müller. Som emellertid
denna avledning är allt annat än ovanlig i vårt språk, bör
man icke göra den förhastade slutsatsen att, så snart man
råkar på en dylik, som har en utländsk motsvarighet, utan
vidare anse den för inlånad. Så t. ex. svarar Strindbergs
falskligt (Abu Cas. Toffl. 105) mot d. falskelig, t. fälsyhlich
men har också stöd i det sv. falskeligen, FÖrnimlig,
’förnimbar’, 1824 begagnat av Atterbom (Hedv. Svensson,
Atterboms brev 73) och i slutet av 1880-talet av V. Rydberg (Varia
13, 103), erinrar om d. fornemmelig men kan mycket väl vara
resultat av en svensk analogibildning. Samma kan
förhållandet vara med genomsnittlig, d. gennemsnitlig, t.
durchschnitt-lich (P. Molin, Från Ådal 188, Böök, Sv. St. 370,
Stjernstedt, Wittf. rykte2 180, Hallström, Lev. Dikt 329),
genomsnittligt, ’i genomsnitt’ (P. Molin, Från Ådal 278, Melsted,
Salomos dom 6), oavvändlig (Carl Lundberg, Befolkn. i rom.
kejs. (1912) 78: deras oavvändliga lott), ’oundviklig’, d.
uav-vendelig, oemotståelig (Per Hallström, OoB 1917, 151),
’oemotståndlig’, d. uimodståelig, t. unwiderstehlich, oundgåelig
(Janson, Kotteriet 143), ’oundviklig’, d. uundgåelig, oundvarlig
(Ossian-Nilsson, OoB 1911, 483, Lindroth, Stj. Here. 296),
’oumbärlig’, d. uundværlig, outhållelig (Strindberg 1892 enl. Paul,
Strindbergsm. 71: en outhållelig tid), ’outhärdlig’, ’olidlig’, d.
uudholdelig, ehuru enligt min mening åtminstone för de senare
den sannolikheten ej är stor. För intryck av ren danska
kan man näppeligen värja sig inför bönlig, ’bönfallande’ (Nils-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free