Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
J. E. HYLÉN
(Fröding, Eftersk. II, 183), medynk, ’medömkan’, ’medlidande*
(Nilsson, Barb.7 271, Slätten 160: ridderlig medynk med den
överfallne), omtumlad, ’kastad hit och dit’, ’ej sig själv’
(Stjernstedt, Landsh. dotter 112, Nordström, Ankarsparre 283;
stämningsomtumlad Erdmann, Mod. Real. 52), framsätta,
’framställa’, ’anföra’ (Ola Hansson, Före Gift.2 18 (tv& ggr): (Det
var) det enda, som han ännu gitte framsätta som ett
berättigande för sin ansökan om ett fickl&n), gensäga, ’motsäga’
(Högberg, Baggb. II, 157), komma anstigande (Nilsson, Barb.7
148: Allvarliga, svartklädda män ~ kommo anstigande ur
oförutsedda trappgrenar), skylla, Vara skyldig’ (Berger, Dröml.2
95: Jag skyller tolv öre sen i fredags. Jfr Nicander, Saml.
Arb. II3, 214), den dag i dag, ’i dag\ i våra dagar’ (Elkan.
Hall II (uppl. 1913), 72, Lundeg&rd, Marg. Livs Kamp 25,
Nilsson, Havet2 18, Prästg. 191, Lidman, Köpm. 105, 107;
jfr ännu den dag i dag Tessin), d. drager, hærmand, medynk,
omtumlet, fremsætte, gensige, komme anstigende, skylde,
den dag i dag, ehuru de alla återfinnas i äldre svenskt språk.
Frasen hava hemma, ’ha sitt hem’, ’höra hemma’ (Ola
Hansson, Sv. Nat.-Litt. 20, 131: (Främlingen) längtade dit, där
han hade hemma), upptäckes även i fosforistkritiken men
är väl både i början och slutet av 1800-talet en danism.
En gammal sådan torde dölja sig i framsikt, ’förutseende’,
’blick framåt’, ’utsikt’, d. fremsigt (Oxenstierna 1795 enl.
Lamm, Ox. 242: Jag spökar i det förflutna utan framsikt i
det tillkommande).
Ar det mången gång svårt nog att skilja mellan arkaismer
och danismer, kan det stundom vara lika besvärligt att träffa
avgörande mellan danismer och provinsialismer. Barselkvinna,
’barnsängskvinna’, hos Heidenstam (Stridsskr. 179: (Erotiska
trånare) påminna om barselkvinnor) är säkerligen det d.
bar-selkvinde, under det barselskvinna hos Em. Carlén (Ett köpm.
II (uppl. 1913), 147) sannolikt är en provinsialism. Hos
nämnda författarinna uppträda ock feltagelse, ’misstag’ (Ett
köpm. III, 169), grundsättning, ’grundsats’ (Pål Värning II
(uppl. 1913), 145), överhändig, ’våldsam’, ’övermäktig’ (Rosen
II (uppl. 1912), 43). Närmast till hands ligger att tänka på
d. fejltagelse, grundsætning, n. overhændig, vid det senare
möjl. även det gamla sv. ordet överhändig (Dahlgren, Lind).
Men då de endast förekomma i samtal och brev, bör man
kanske helst räkna med den möjligheten, att hon hört dem
i sina barnatrakter. Dusbroder, ’du och bror’ (Nilsson, Slät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
