- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
119

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT NYTT FÅNG DANI8MER

119

ten 35, Havet2 62 (en av de nyvunna dusbröderna), 103,
Lidman, Tvedr. Barn 202), igenkänner man i d. dusbroder, t.
duzbruder, men det lever även i våra dialekter (jfr Fröding,
Eftersk. I, 133; II, 218). Sandskränten (Möller, Students. 26),
’brink’, ’backe’, springa i flint (Ernst Ahlgren 1884 enl.
Lundegård, V. Bened.2 174), ’springa i bitar (stycken)’, ’bli
rasande’, och gnaska, ’mumsa’ (Lundegård, Marg. Livs Kamp
169: (Systrarna) gnaskade på sina äpplen och knäckte nötter),
torde också snarare ha dialektala förebilder än bero av d.
skrænt, springe i flint, gnaske. Almquists gyseligtf ’gräsligt’,
’rysligt’ (Tre Fruar2 430), åter för först tanken på en
provinsialism. Gysa, ’rysa’, som fanns i fsv. (Söderwall), lever ännu
kvar på Gottland (Rietz). Men så länge gyselig ej kunnat
konstateras i småländskan eller något annat landsmål över
huvud taget, tvingas man hänvisa till det d. gyselig som
förebild. Likaså med rift, ’rämna’. Ordet levde redan i fsv.
(Söderwall) och fanns kvar ännu i början på 1700-talet
(Dahlgren) men tyckes sedan ha dött ut. Det har dock lätt
kunnat leva kvar i folkmun. Då det träder oss till mötes hos
Högberg (Baggb. I, 4, 6; II, 162), vill man därför gärna
misstänka, att han fått det ur en dialekt, men som det ej
uppvisats i någon sådan, får man tillsvidare stanna för det d.
rift som roten och upphovet. Klätt lever, enligt vad lektor
Hugo Hagelin meddelat mig, i Fjärdhundra. Då jag fann
det hos Hj. Söderberg (Det mörknar 184: Våta, långsamt
dalande snögubbar ~ sätta sig fast i vita klattar på de stora
fönsterglasen), trodde jag till en början, att det kunde vara
stockholmska, men sedan jag ej fått detta antagande
bekräftat av de infödda stockholmare, som jag haft tillfälle
utfråga, måste jag taga min tillflykt till det d. klat. El.
Kuyl.-Wenster känner till spottklatt (Gertrud 149). Småtteri,
’småsaker’, ’bagateller (Stjernstedt, D. Herz 158), återfinnes
enl. Rietz i Dalsland, men nog är det högst osannolikt, att
vår författarinna hämtat ordet från dessa trakter. Klissig,
’klibbig’, ’vidfastnande’ (Bergman, Loewenh. 109), har
enahanda betydelse som klifsi(g) i Östergötland, dock mest
använt om väglag, men de ha ej något med varandra att göra;
jfr också klifsig, ’alltför söt’. Förebilderna äro troligen n.
klisset och d. småtteri. Likaså har nog det d. blade ringt
Strindberg i öronen, när han 1883 skriver blada, ’bläddra’
(Dikter2 82: (En svartklädd man) bladar i de radikala bladen),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free