Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT FÅNG DANI8MER 121
håll kunna vi ha fått in fjärrhet, ’avlägsenhet’, d. fjernhed
(Hedberg, Ett dec. I, 40), och påtr äng enhet, ’påflugenhet’,
’närgångenhet’, d. påtrængenhed (Hedberg, Ett dec. I, 333).
Också påträngande, ’efterhängsen’ (Janson, Kotteriet 80),
minner om d. (et) påtrængende (menneske). Blidgöra, ’blidka’
(Lundegård, Fil.2 117), har en aktningsvärd grupp att ansluta
sig till, men ändå är det icke utan, att man här vill se
dansk påverkan, d. blidgöre. Rättleda, ’handleda’, ’vägleda’
(Böök, Sv. St. 477), erinrar retsamt om d. retlede.
Föranlediga, ’föranleda’ ’åstadkomma’, d. foranledige (Lundegård,
Str. IV2, 162), hänslänga, ’kasta, slänga (bort)’, d. henslænge
(Lundegård, Faster Ulla2 72, Asra 34, Str. III2, 185, Marg.3
154, Wägner, Norrtullsl.4 85, El. Kuyl.-Wenster, Gretchen
84), nedracka, ’nedskälla’, d. nedrakke (Nilsson, Barb.7 290),
påberopa, ’åberopa’, d. påberåbe (Möller, Students. 149).
påvila, ’vila på’, ’åligga’, d. påhvile (Lidman, Köpm. 222),
till-sträva, ’eftersträva’, ’genom strävande ernå’, d. tilstræbe,
(Gösta Bergman, SoS 1915, 175, 186), torde kunna vara
svenska bildningar, men de klinga icke riktigt äkta, i
synnerhet de senare. Frånrådaf ’avråda från’ (Landquist, Ess.
(1913) 381), frånskriva, ’skriftligen frånkänna’, ’fråndöma*
(Lamm, Swed. 112), genföda, ’pånyttföda’ (Ullman, Ungt folk
161), ge likaledes mindre intryck av svenska än danska, d.
fraråde, fraskrive, genföde. Dansk verkar också frasen få i tal,
’få tala med’, d. få i tale (Leffler, En sommars.2 23,
Lundegård, Fil.2 68: (Han) begärde att få kungen i tal).
Förskriken, ’hes’ (Ernst Ahlgren, Folkliv3 78: den gamles förskrikna
röst), och förvakad, ’utvakad’ (Stjernstedt, Landsh. dotter 306),
g& osökt till d. forskregen, forvåget. Förundring, ’förundran’,
’förvåning’ (Berger, Bendel 75), smakar av d. förundring.
Efterman (Lundell), ’efterträdare’ (Lundegård, Cilla3 92:
(Fosterbrodern) skulle bli hans efterman på tronen), eftersläkt,
’efterkommande’, ’eftervärld’ (Ek, Franzéns Åbod. 290 (Den
gamle knektens betydelse för eftersläkten), Snoilsky, Aurora
Königsmarck), efterår, ’höst’ (Erdmann, Mod. Real. 84:
Munnen lockar med efterårets hela retelse), uppsång (Nilsson.
Barb.7 348) peka på d. eftermand, efterslægt, efterår, opsang.
Felsyn, ’oriktig åsikt’ (Böök, Sv. St. 429: offer för en
egendomlig men icke oförklarlig felsyn),* och särtecken,
’kännetecken’ (Hedberg, Ett dec. I, 292), representera ett par
synnerligen livskraftiga grupper (kultur-, natur-, skräck-, världs-,
fri-, klar-, skarp-, vid-syn; särdrag, -glans, -känsla, -märke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
