Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
J. E. HYLÉN
-skillnad, -ställning, -tryck, -tycke), men då andra sådana
sammansättningar (grundsyn, självsyn, särprägel) inregistrerats
som danska lånord, kanske d. fejlsyn, særtegn även här st&tt
modell. Livsförhållande, ’levnadsförhållande’ (Ellen Key, Sv.
Nat.-Litt. 18, 297: Almquists livsförhållanden och vittra verk),
livsplan, ’levnadsplan’ (Frey Svenson, Frödings diktn. 39),
livsställning, ’levnadsställning’ (Landquist, Ess. (1913) 4, El.
Kuyl.-Wenster, Vännen 56: den hädangångnas livsställning),
livsuppehållss\imm&, ’uppehälle’ (Berger, Bendel 113), livsvarig,
’livslång’ (Söderberg, Dr Glas8 154 (ett livsvarigt förhållande),
Warburg, 111. Sv. Litthist. IV: 2, 670), höra till en annan grupp,
som tagit starka intryck från Danmark, och jämväl dessa,
åtminstone de sista, torde ha influerats av d. livsforhold,
livsplan, livsstilling, livsophold, livsvarig. Andra
sammansättningar, som väl kunnat uppstå på svensk mark men
sannolikt tagit intryck av våra grannar, äro bladartikel (jfr SAOB),
’tidningsartikel’, d. bladartikel (Erdmann, Mod. Real. 55:
Han hade alltid läst de ekonomiska bladartiklarne), nyttemoral,
’nyttighetsmoral’, d. nyttemoral (Böök, Sv. St. 106, Hedén,
Eros 82; jfr nyttegöra S. Lagerlöf, SAH 1914, 16, nyttepoesi
Böök, Sv. St. 152, 170 m. fi., nytteträl Warburg, 111. Sv.
Litthist. IV2, 407), varmansvän, ’var mans vän’, ’allas vän’, d.
hver-mands ven (Lundegård, Str. III2, 141, 142; jfr varmansbrud
Lundegård, Stora Dagen 216), visman, ’en vis’, d. vismand
(Söderman, Böcker 82: Vad har vismannen med livsnjutningen
att göra?), liksynsman, ’likbesiktningsman’, d. ligsynsmand
(Berger, Bendel 396: Doktorn skrev något på ett papper till
liksynsmännen), sömntung, ’sömnig’, d. sovntung (Forsslund,
Storg.-Bl. 163, Hallström, Fyra Elem.8 98). Utåttill, ’utåt’ (Böök,
Ess. 19: verkningarna utåttill), nu och då. ’då och då’ (Ernst
Ahlgren, Eftersk.8 38 (nu och då under årens lopp), Nordström,
Herrar 138), vad så?, ’vad då?’, ’vad skall då ske?’ (Erdmann,
Mod. Real. 35: Tron på en styrande, dömande gud är
mänsklighetens sista stora illusion, och vad så, när den har mist
den?), torde ock varit utsatta för dansk påverkan, d. udadtil,
nu og da, hvad så?
Understundom kan en förf. med avsikt bilda ett
sällsamt klingande ord, som råkar få likhet med ett danskt,
utan att han därvid haft det främmande i tankarna. När
Shakspere i Kärt besvär förgäves (akt II, scen 2) i
parodiskt syfte tillskapar festinately, gäller det att vid
översättning av detsamma hitta på ett lika konstigt svenskt ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
