Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
J. E. HYLÉN
Sv. Litthist. IV: 2, 566: (Bååths skaldskap) föll i tråd med
den nynordiska väckelsen), är rena danskan, d. fälde i träd
med. Till danska förebilder g& ockak .avfolkning (K. B.
Wiklund, NoB 1914, 118, Hugo Bergstedt, Rom. Kulturh. 60),
d. avfolkning, bröl, ’vrål’, ’bölande’ (Sjödin, St. Hjärtan 156),
d. bröl, dumrian, ’dumbom’, ’dumsnut’ (Hedberg, Ett dec. I,
312 (1899), Nordström, Tolv sönd.2 234), d. dumrian, jux,
kram’, ’smörja’, ’jox’ (Strindberg, Göt. Rum. 59: allt detta
jux, som d& sändes ut fr&n de norska folkhögskolorna), d.
jux, kungsämne, ’tronkrävare’, ’tronpretendent’ (Nilsson, Barb.7
279, Lidman, Köpm, 265), d. kongsemne, lussing, ’örfil1
(Strindberg, Sista Ridd. 13), d. lussing, nips, ’småsaker’ (Bolander,
Sv. Dikt. II, 117, 164, 165, nipsdiktare 19, nipslyrik 121
(tv& ggr), 228), d. nips, ohygge stämning, Vantrevnad \ ’olust’,
’ohygglighet’ (Gust. Uddgren, Andra b. om Strindberg 158),
d. uhygge, v&rå&gspjank, ’strunt’, ’skräp’ (Ola Hansson, Sv.
Nat.-Litt. 20, 126), d. pjank, tillskickelse, ’skickelse’
(Lunde-g&rd, Str. IV2, 94: under alla ödets tiUskickelser), d.
tilskik-kelse, träng, ’behov’ (Strindberg, Göt. Rum. 134), d. träng,
förnöden, ’behövlig’, ’erforderlig’ (Hedén, OoB 1914, 74:
de förnödna hyllningspoemen), d. fornöden, klam, ’kallfuktig’
(Ullman, Ungt Folk 134 (med klamma fingrar), El.
Kuyl.-Wenster, Harriet 68: klam och rå luft), d. klam,
nedvärdi-gande, ’förnedrande’, ’under ngns värdighet’ (Nordström,
Landsortsb. 282, Stjernstedt, Landsh. dotter 122, 297, D.
Herz 46, 74), d. nedværdigende, o tillpass, ’opasslig’ (Ola
Hansson, Sv. Nat.-Litt. 20, 156), d. utilpas. Dagligstuga
godtager SAOL7, men när Em. Carlén 1841 använde ordet
om ett vardagsrum i en norsk gård (Kyrkoinv. (uppl. 1914)
105) och sedan Herman Bjursten upptog det 1853 (Gyltas
grotta I (uppl. 1913), 93), kändes de ej riktigt vid dess
svenska börd, emedan de försågo det med citationstecken.
Det återstår några ord och fraser, som redan finnas i
svenskt språk, men som fått en inlånad dansk bet. Begå
en bok, ’författa’, ’skriva’ (Lundegård, St. Dagen 151), resa
en summa, ’driva upp’, ’anskaffa’ (Berger, Fata Morg. 106,
321), sikta ngn för oredlighet, ’beskylla’, ’tillvita’ (Mortensen,
Livijns dram. förf. 314, 316), sätta pris på en bit pastej,
’sätta värde på’ (Schtick, Shaksp. 423, Heidenstam, Sv. och
deras hövd. (skoluppl.) 610), taga tillbaka, ’resa t.’, ’fara t.’,
’vända t.’ (Strindberg, Göt. Rum. 195: Från staden hade
han tagit tillbaka till Storö), ansluta sig till d. begå en bog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
