Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT FÅNG DANI8MER
125
rejse en sum, sigte en for uredelighed, sætte pris p&, tage
tilbage. Bloss, ’(röd) färg’ (Nilsson, Ask. 155: f& bloss på
kinderna; jfr d. med blus p& kind, sv. med blossande kinder),
och spring, ’språng’, ’flöde’ (Heidenstam, Stridsskr. 184: Tör
friska krafter st&r världen alltid mitt i v&rspringet), ha sina
motsvarigheter i d. blus, spring. Strindbergs en rwm tid, ’lång’
(Göt. Rum. 243), är ordagrant d. en rum tid. I vissa bygder
uppträder halsa under bet. falla om halsen (Rietz), i andra
åter halsar man en butelj, men bet. ’ge hals’,’skälla’
(Lundegård, Fil.2 125: tusentals halsande helveteshundar) är tydligen
dansk, d. halse. P& det yttersta av dessa dagar inlägger
Landquist en ny bet. i för så vitt, näml. ’så till vida’, d. for
så vidt, t. ex.: (I ångern) levde hans moraliska strävan, och
försåvitt kunde den ge honom ett stöd (Fröding 100, 216).
Sådana lån äro icke alls av behovet påkallade och böra
därför med all kraft avvisas. Också åtskilliga av de andra
hemfalla under samma förkastelsedom. Visst kan ett och annat
vara bra. Framför allt har man föga att invända mot sådana,
som en gång tillhört vårt ordförråd, även om
återupplivnings-försöken gått över Danmark. Men vad skall det tjäna till att i
svenskt språk indraga ett så obehövligt och dessutom
osmakligt ord som förnöden? Och flera äro detta lika. Somliga
förf. synas nästan stoltsera över ohyggliga inlån. Eller vad
skall man säga om Wickmans pebersvend (M:me de Staël o. Sv.
145: den lille nätte pebersvenden Brinkman)? Förf. har icke
ens vårdat sig att ge det inlånade ordet svensk dräkt. Och
när man läser Pelle Molins skildringar från Norge i den
efter-skörd, som Maria Rieck-Müller förra året utgav, stötes man
ej sällan av norvagismer, t. ex. morro (194, 200), passeligt
(239), russla (318), storm och snefok (180, 206), gufsen från
havet (241), det ohyre gapet (233), det yndigaste väder (223),
en övermåde grann flicka (301), under munter passiar (291),
breda smörrebröd (194), man synes, att det är fullt av
kolsyra (182). Dylika lån äro fullkomligt onödiga i vårt språk,
då vi äga lika uttrycksfulla vändningar. Ej heller kunna de
försvaras med att de stå i den konstnärliga karaktäriseringens
tjänst.
J. E. Hylén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
