Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutepisoden i Anna Maria Lenngrens
"Anders och KöksCaisa".
I Stockholms-Posten 1793, nr 295, s. 1 f. offentliggjordes
anonymt en aBalladea Anders och KöksCaisa, som var
författad av Anna Maria Lenngren (nämnes i författarinnans
handskrivna förteckning p& de bidrag hon lämnat till
Stockholms-Posten, se Warburg, Anna Maria Lenngren2 154).
Dikten omtrycktes i Skaldestycken satta i musik (1795), men blev
— fastän ganska populär — p& grund av vissa vågade
uttryck ej upptagen i Skaldeförsökens äldre upplagor. Först,
i den sjätte upplagan (1856—57), som ombesörjdes av J. G.
Carlén, meddelades skämtdikten i fråga (s. 320—322); den
uteslöts ur de fyra följande upplagorna, men återupptogs i
elfte uppl. (1884) och dennas omtryck.
Ingen har, så vitt jag har mig bekant, hittills observerat»
att i den sista strofen av "Anders och KöksCaisa" Carléns
text företer en avvikelse från diktens ursprungliga lydelse,
en avvikelse, som visserligen blott gäller en bokstav, men
dock har till följd, att balladens slutepisod blir en helt annan
än enligt originaltexten.
Sista strofen lyder enligt Stockholms-Posten:
"Der hang han1 blek och styf och kall;
Catrinas sorg var bitter.
Se så, nu damp lion knall och fall —
Och dermed är Balladen all,
Och gråte den som gitter."
1 Catrinas bedragne älskare Anders, som hängt sig i sitt
strumpeband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
