Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
OLOF ÖSTERGREN
senare n&gon återupplivning. TJttr. ’till guds’, som lever
kvar längre, är ej att jämställa med personnamnens grupp.
Ortnamnen förhålla sig i det hela som personnamnen.
Det heter t. e. i KM ’hem til yspaniam’ s. 277 och ’hem til
yspania’ s. 280, i Bureanus ’tel rom’ s. 101, ’tel antiochiam’
s. 99. En del namn på ’-land’ samt några enskilda, av de
mest brukade, bibehålla dock understundom in på 1500-talet
s-former. Gruppen är emellertid redan då i det hela död;
några efterbildningar torde ej kunna träffas, men enstaka
fornminnen återstå. I Peder Swarts krönika träffas t. e. ’till
Sweriges’, i Olaus Petri krönika ’til Finlandz’, i Laur. Petri
krönika ’till Norriges’ (allt enl. Vendell). Att just denna
sista, strängare begränsade grupp en tid haft en starkare
ställning, framgår ock därav, att man i fornsvenskan kan
träffa enstaka fall, där propositionerna ’aat’ och ’ifrå’ styra
gen. just av dessa ord t. e. ’aath finlandz’ (jfr vidare nedan).
Vid pronomina har ’till’ något längre bibehållit
gen.-kravet. Dialektiskt träffas stundom än i dag t. e. ’till hwars’,
’till intes’, ’till någons’. Uttr. som ’til min’ ’til thin’, ’til sin’,
’til hans’, ’til hennes’, ’til var’, ’til thera’ osv., som
naturligen hört till språkets mycket brukade, skulle ock
troligen hållit sig än i dag, om ej de personliga pronominas
gen.-former delvis stått isolerade till sin bildning (utan det
karakteristiska s-et), och framförallt om de skilt sig från de
possessiva pronomina. Emellertid träffas särskilt ’til min, din, sin’
t. e. i poesi någon gång ända inemot 1700-talet. Formen
Mess’ intar en särställning. Redan i fsv. kunde denna gen.,
delvis på grund av inflytande från lågtyskan, brukas i
ovanligt stor utsträckning, icke blott efter en hel del
prepositioner — ’at the gritho for thes’ Svm B 188, ’för thes än’ RK
1: (sfgn) s. 181, ’mz thäs’ = däröver Va 51, ’mz thäs’ (= i
i detsamma) Va 51 o. 49, ’vndir thes’ ST 28, ’vtan thäs’ långt
in i nsv. tid —, utan också vid verb, adjektiv osv. Ännu
i dag ha vi ju många minnen härav: sedan dess,
dessförinnan o. dessförutan, utom dess o. dessutom, dessemellan, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
