Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
OLOF ÖSTERGREN
huvudh and skriften av Magnus Erikssons Landslag. Man finner
där t. e.:
’til landz ok rikis kumin’ 18, ’til krono ok kunungx
döma’ 8 samt n&gra andra sammanställningar vanligen stödda
av gamla fasta genitiv fraser av enklaste typ; och som motsats
till dessa: ’til lif ok siæl’ 13, ’til Iagh ok ræt’ 12, ’til stok
ok hul’ 187, ’til friufs ællæ ransman’ 371 m. fi.;
’komber han ei til ejzcins’ 312, ’in til bondans’ 226; men
som motsats: ’rætkumin ~til rikit’ 278, ’bindæ til drapit’ 284,
299, 316, ’til bya skoghin’ 173 osv.;
’laghwnnin til biltoghs mals’ 267, ’til laghæ læghis
kom-niin’ 129; men som motsats: ’til allan f>en ræt sum’ 55, ’til
‡)ri|)ia man’ 106, ’til bondans gar|>’ 239, ’til moghande ålder’
107 osv.;
’til lif latz’ 364, ’til fango manz’ 94; men som motsats:
til viftzorf) kumin’ 346, ’til laghman væl’ 212.
En enda gång finner man ett ex. som ’til moro|ringx koma’,
där det möjligen kunde vara fråga om ortnamn; men just
förefintligheten av gen.-ändelse visar här, att associationen
med vanliga appellativer varit nog så stark. Jag betvivlar
att ordet skulle fått ’s’, om det fattats som verkligt ortnamn.
Av pronomina träffas oftast, kanske enbart, gen.-former
( til hans, siin, |>era’), och även i andra 1300-talshskr. av
MEL tyckes här ack. vara sällsynt. Dock t. e. cod. 14 ’til
sik’ 39, R ’til annan’ 216.
Intressant är att se, att även gen.-fraser av enklare
och enklaste typ i MEL begynt lida minskning. Mindre
märkliga äro ex. som ’til aduent’ — lånord äro ju ofta även
eljest ändelselösa —; märkligare ’dræpa sik til arf’ 82, ’til
drap binda’ 300, ’taki ~ til vitne’ 137, ’a til dike liggia’ 132
med s-lösa former av outbildat, enkelt substantiv. Bredvid
dessa finnas dock vanligare til arfs, til dräps. I andra
1300-talshandskrifter av landslagen kan man finna exempelvis
’til ezöre’ Q 268, ’til farwegh’ O etc. 130, ’til stæghl dömas’
så de flesta handskrifter, t. e. C, D 278, ’til blodh’ C 36,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
