Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8-FORM EFTER PREPOSITION
13)
til gardh’ EF 69, ’til suar’ (för de vanliga til suars 1. til
suara) N 288.
Redan i det föregående har jag ibland antytt orsakerna
till genitivens bortdöende i vissa till-grupper. Låt oss ännu
ett ögonblick dröja därvid.
Till en början är det klart, att prepositionen för att
utöva sin fulla kraft bör stå så nära substantivet som
möjligt1. Avståndet från ’till’ har tydligen ej sällan spelat en
roll vid utelämnandet av genitiv ändelsen. Så t. e. vid
koordinationer, där man ibland finner gen. blott av första
substantivet; så vid utbildning med föregående gen.- 1.
adj.-attribut (til bondans garf), til öris köp); kanske också vid
en del sammansättningar. Vid attributsfraser får man säkert
även anlägga ’besparingssynpunkten’. I äldsta fsv. böjdes
både epitet och subst. Detta började snart kännas
överflödigt. Vanligen förlorade då epitetet sin ändelse, men ibland
substantivet. Så fick man t. e. ’til by f>æs’ (jfr far mins).
Även i en del koordinationsexempel torde dylik gruppgenitiv
föreligga t. e. i Upplandslagens ’til land ok rikis’, men
däremot knappast (som G. Cederschiöld velat) i ex., där andra
genitiven ej har klar genitivform. Ibland har kanske
dissi-milationstendens medverkat (til rikesins ræt). Ett adjektiv,
som ej har klar genitiv kan ha verkat på subst., så att det
an-tagit grundform (til moghande ålder, til första |>ing).
Naturligen får man ock föra i minnet huru svaga subst, och starka
femininer som förlorat -ar samt pluraler (i handskrifter med
r-förlust) m. fi. icke ha klara genitivformer. Vid ortnamnen
särskilt kan man tänka på, att de synnerligen ofta brukas
efter lokala prepositioner, som ej styrde gen. (t. e. a, at, i,
fra), och som till betydelsen kunde stå ’till’ mycket nära.
1 Jag erinrar om, hur en omedelbart föreg&ende preposition
kan framkalla ’oriktig’ form, oriktig kasus eller kompromissformer
(som ’hwilkoms’) av ett p&följande, ej direkt av prepositionen styrt
subst. Jfr Östergren, Några fall av kasusväksling Arkiv XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
