Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8-FORM EFTER PREPOSITION
13)
Finance 1797, s. 170); ’gifwer Bonden mat och dricka när
han kommer til Städs’ (Linné, Gottl. resa s. 224); ’mana
till storms mot Boström och staten’ (Alb. Engström); ’Hvar
på hon ~ til swars bekom, at (Humbla, 1740, s. 39 enl.
SAOB B 961); ’träda språkligt till synes’ (Ad. Noreen i
föreläsning); ’I handling, ej i ord, gaf han till synes
hvad som doldes under pannans hvälfning’ (Nils Nilsson i
ett Karl XII:s-tal enl. Upps. Nya Tidn. 1. 12. 1903); ’Om
hon än också i allmänhet ställer sina personer till synes’
(Fredr. Yetterlund i Aftonbl. 18. 12. 1900); biformen ’till syns’
brukas t. e. av G. Djurklou (Lifvet i Kinds härad, s, 22)
och C. Mörner (Sv. Turistf. Årsskr. 1898, s. 43); ’halft till
sömns förförd af vind och våg’ (Fröding II. 155); ’lade vi oss kl.
11 till sömns’ (Törneros, Bref s. 326); ’Ändtligen kom
redaktör Branting ~ till tals och (Dagens Nyh. 3. 4. 1905);
’emedan det är så sällan man får den allvarlige Dahlgren
till tals’ (Fredlund, O. Fr. Dahlgren I. 175); ’må emellertid
Palmblad ~ stå till tals’ (Atterbom 1811 enl. Franck s. 356);
’föra den [= saken] till tals’ (Nya Dagl. Alleh. 2. 2. 1900);
’di har inte vari ti tals nån gång än’ (Dr. O. Molin i samtal);
’taga (ngt) till tals’ (finländskt); ’När östboarne komma till
torgs’ (Smål. Alleh. 1892); ’men han ville partout hafva sin
mening till torgs’ (ur Öres.-Posten enl. Upps. Nya Tidn.
7. 1. 1901); ’Bättre köra sakta, än släpa lasset till torgs’
(ordspråk); ’då hon om sommaren "låg till valls", d. v. s.
vistades i fäbodarna’ (Wistrand, Sv. folkdräkter, s. 93,
Hälsingland); ’när hon lockade kräkena till valls’ (Hj. Höglund,
Strimmor s. 9); ett annat ord föreligger snarast för nutida
uppfattning i ’kanonexercisen till valls’ (Tjänstgöriugsregl. enl.
Kindblad, Ordbok); ’föra kanonerna till valls’ (Nordensvan,
Finska kriget, s. 140); ’högt till väders’ (Heidenstam, Dikter
s. 187) ; ’Kritikern satt inlindad i sin vanliga ofelbarhet och
lät alla v&ra elakheter om hans yrke gå till väders med
cigarröken’ (Bo Bergman i Hvar 8 dag 1902. s. 397); ’At
dristigt gå til wägs, och leta ut den wägen, / Den sällan
någon gick, den illa banat är’ (Sofia Elis. Brenner, Poet.
Dikt., 1713, s. 25); ’Men när jag kom tilL vägs, jag ville ej
tillbaka’ (A. M. Lenngren11, s. 147); ’ehuru oveldigt jag deri
~ ämnar gå till vägs’ (Atterbom 1822 enl. Samlaren XXIV,
20); ’si hur di går te väcks’ (vid en spöslitning, samtal 1902.
gammal uppländsk snickare, Vänge sn); ’kom det spel til
wägs (= åstadkom detta svek 1. d.; Girs, Johan III, 1627; utg.
Språk och Stil. XVII. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
