Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8-FORM EFTER PREPOSITION
13)
det föregående säkerligen förr fullt brukligt, är också ’till
chors’: ’om Natten gick iagli til Chors, iagh tiente the Siuka;
iagh gick til Rådz med the Gamble’ (Schroderus, Hof lef v.8,
s. 259, 1675, 1 uppl. 1629); ’Pvgd i Linköping 1522. Stod
sedan till chors i Upsala, och blef i slutet af s. år Commin.
i Skellefteå’ (Fant, Herdaminne II. 308). Jämför det av
Söderwall (Ordbok) från 1505 anförda: ’som til koorss
tiide-lige maa ghange, predike ok anner tiidgerder vppholda’.
Efter ’till väders’ har närmast bildats 9till skys’ i ’Han
har vunnit utrymme genom att inte släppa till skys några
lyriska stämningsballonger och inte (Olle Holmberg i Sv.
Dagbl. B, 29. 10. 1916).
Särskilt märklig är en hos O. Högberg anträffad biform
till ’till råds’. Han skriver flere gånger ’till rådom’, men en
gång har ’s’ tillagts så att vi fått ’till rådoms’och västgöten
grep sig nu till rådoms och ljög som följer (Den stora vreden
II. 266). I äldre tid finns även ’till rådha’, och t. e. hos Agneta
Horn ’till rådes’ (s. 33), bägge besegrade av ’till råds’.
Bland övriga mer eller mindre kända eller ovanliga,
tillhörande den enklaste undergruppen, antecknar jag:
’till akters’ förr, se SAOB; ’Man tager et skålpund
handsk-rimsor, och lägger til blötes i vatten någon tid’ (Miniaturskolan
1784 s. 72); ’til borgz’ (se nedan); ’hvarjemte de närmaste
släg-tingarne hvar för sig lofvade de unga något "till bos", d. v. s.
utfäste sig att lemna något till deras bosättning’ (Hofberg,
Nerikes gamla minnen, s. 201); ’till bottens wet’ (Gust. II Adolf
s. 208 enl. Hellqu.); ’gå till bottens’ (t. e. finländsk
sjökapten i samtal, 1904); ’Julnatten afkippas båda skorna till
bredds under sängen och hufvudgärden för att drömma om
förväntad käraste’ (Rääf, Ydre I. 108); ’Distr.-logernas
ombud stälda till breds med logernas i stället för att ersätta
dessa’ (E. W—y i Reformatorn 1888); ’gå té bress me
någon’ (känt t. e. för västgötar), även ’till breddes’ (i bredd);
till brunns’ ännu i samtal, i dial. (t. e. Rådmansö enl. ordb.
ö. Uplandsmålet: gå till brunns) samt (förr) i ordspråk t. e.:
’Krukan går så länge til Bruns, hon får omsijder en knäck’
(Grubb 286) och ’Man kan fulle leda Oxen til Bruns, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
