Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
OLOF ÖSTERGREN
icke trugan til dricka* (Grubb 600); vidare ’Folket hade
in-tedt til brödz taga vtan barckekakan’ (Swart, Gust. I. s. 114);
’till bytes’ förr vanligare t. e. ’Medh gammal Häst kommer
man til bytes, i e. Som man ville säya: Bättre något än
intet’ (Grubb 523); ’gick til bytes’ (närmast efter ’till skiftes’;
Vitt. Akad. Handl. IV. 241) osv.; ’till bästes’ (Fröding,
Efterl. Skr. I. 98; dialektartat); ’till dams’ (i dam- och
schackspel, se SAOB); ’till dels’ (omhuldat av somliga; jfr
för övrigt SAOB); ’till dops’ (t*, e. Kellgren samt från senare
tid O. Högberg, Den stora vreden I. 198); ’till dricks 1.
drycks’, särsk. i äldre tid rätt vanligt t. e. ’Post coenam ~
satte sig knekteprästen samt med två andra karlar till dricks’
(omkr. 1636 enl. Karlsson, Örebro skolas hist. IV. cxl), ’sittia
~ ’til dryckz’ (Petrus Jonæ Angermannus, börj. av 1600-talet,
se Samlaren XX. 18); ’Gack icke til drycks mz henne’ (Jes.
Syrach, 9. 12); ’till dömes’, upptaget av åtskilliga i senare
tid o. även förkortat ’t. d.’; ’bedja någon till fadders’ (t. e.
Dalins Ordb. I. 122 a; jfr även SAOB B 2910);
’Dessutom märkte han, at Storskeds-Karlarna aldrig
sträckte til Fats utan at (A. Odel, Frimurar-Tal 1768, s.
18); ’till filtes’ (förr vanligt; jfr Östergren, Språk o. Stil
XIII. 150 f.); ’till fiskes’ (se Vendell, Peder Swart s. 286);
’til flotts’ i ’till tess the [= skiippen] kome till floss’ (Gust.
I:s registr. XI. 53, 1536; = vårt ’bleve flott’); ’till fodrans’ (dial.
t. e. Vänge sn, Uppland enl. anteckning 1903: lämna kor,
får t. f. = hyra ut, ’då di får ett lam och halva ullen’; jfr
’fodranskor’, ’fodransfår’ därsammastädes samt ’till lottans’
o. ’till skeppans’, upptagna t. e. i Lénström, Ordb. Ö.
Hels.-dial. s. 17); ’till fångs’ vanligt i äldre tid (t. e. Linné, Iter
lapp. s. 13; Trenne Reesor, Visingsborg 1674, företalet s. 2;
Moberg, Sv. Gram.8 s. 261; Sahlstedt, Ordb., Tiällman, Gr. svec.
s. 236; ännu dialektiskt, se Rietz 175 a, samt t. e. hos B. Risberg);
’till färds’ (= å väg; O. Högberg, Den stora vreden I. 319
o. n. 83); dialektiskt ’till fäl(e)s’ betyder dels ’å väg’, dels
på resor (se Rietz 129 b); Håll te goes!’ (dialektartat, bildad
västgötska 1916); ’till gravs (Brogren, En ynglingasaga, s. 21;
förr ’til grafwa’ t. e. Dahlstierna Kunga-Skald);
’lekströmmingen är te gruns’ (dial. = håller sig vid grunden;
Hållnäs, Uppl. 1898; även fsv.); ’Ta te grvtes’ (dial. = lägga i
grytan; Rietz 721 b, från Östergötl.); ’Å fastän han skröppli
vardt mä åra, / Önska di te Guss få än ha qvar / Mästern
mä di länge hvite håra’ (F. A. Dahlgren, Visor 1886, s. 10);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
