Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8-FORM EFTER PREPOSITION
13)
’till händels’ (vanligt förr i bet. ’i handgemäng’ = det förr
ävenledes rätt vanliga ’till mangels’ 1. ’till m&ngels’ 1. de ovanligare
’thil håndgrippz’ o. ’till händers’); ’smycka sig till helgs5
(Phosphoros I. 323); ’På hufvudet bars allmänt en röd- eller
bl&rutig bomullshalsduk, utom till helgs, då halsduken skulle
vara af svart siden och kallades schalett’ (Hammarstedt i
Uppland II. 347); ’till himmels’ nu sällsynt, förr vanligt (för
’till himmelen 1. till himla’), t. e. ’Fördes han til Himmels
vppenbar’ (Psalmboken 1695, 390. 7); ’Skalden sjelf seglar af
till himmels’ (Sturzen-Becker, Nordljuset 1847 enl. Hylén);
’till hjälp(e)s’ dialektiskt och i äldre svenska, t. e. i ’mä ja
jek te jäs,’ (= som hjälpgumma; V. Vingåker 1900), ’vesste
sig ingen råd att få någon enda till hjälpes’ (Steffen, Sv.
Sagb. 2. 34, från Småland; jfr ib. 2. 26), ’leda sin enda ko
till staden å sälja henne till hjälpes till bröd’ (ib. 2. 72),
’som honom dock icke til hjelps komma kunde’ (Ord. Stockh.
Posttijdender 9 Junij 1686, enl. Noreen-Meyer); ’te hopers’
1. ’tehopas’ (det förra nsv. vardagsspråk enl. Hellquist i Ark.
IV. 318, det senare t. e. sörmländska, enl. T. Ericsson,
Södermanlands folkmål s. 177); ’Oxen är illa til huls öwer alt,
han ä’ gräsliga mager’ (Palmfelt, Ecloger, 1740, s. 84); ’bra
te hulls’ (T. Ericsson, Söderm. folkm. s. 178); ’jag vardt
lugnare till humörs’ (E. Flygare-Carlén, Förmyndaren II. 8);
’han va inte te humörs på hela tiden’ (= vid humör, finländsk
fru från Åbo: i samtal 1905); ’rätta te håls’ (obscent; Hargs sn,
Uppland); ’Ibland grälade ryssarna med varandra och togo till
händers’ (Pelle Molin, Från Ådal och Nordlandskust, s. 13);
’ty hafsar man, så följer ofta för mycket af köttet med
och blir till intes’ (Almqvist, Tre fruar II. 126); ’til jämtes’
(dial. = jämte varann, jfr till breddes; se Gasslander i Sv.
Landsm. Bih. I. 276); ’till kamps’ förr (se Dahlgrens Gloss.
o. Vendell, Peder Swart); ’och snaar wara til kijffs, thet
vthgiuter blodh’ (Jes. Syrach i GVB, epl. O. v. Friesen s.
42); ’och sedhan bär thz med hast till knijffz’ (Judas
Redi-vivus enl. Sv. Landsm. Bih. I. 1 s. 102); ’till krigs’ särskilt
vanligt förr t. e. ’draga til krijgz’ (Helsingius, Syn. lib. 1587),
’till krigs ~ benägen’ (L. Petri, Krön. s. 16 SAOB A 2382),
’sin fana till krigs lät han sväfva’ (O. v. Dalin, Kämpavisa
enl. Malmström I. 265), ’Det är i pingsten och till djup
be-klagan, som telefonens härar gå till krigs’ (Puck 4. 6. 1903);
’och så bar det af till krogs’ (G. Mattsson, Strödda resebref,
s. 13); dial. finns också ’te krogs’ = till omväg, ’i krok’ t. e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
