Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8-FORM EFTER PREPOSITION
13)
not 1); ’till nyes’ rätt vanligt t. e. ’arbeta ut till nyes’ (B.
Höijer 22. 9. 1809 enl. R. Hjärne s. 367), ’Snarlika ord med
dem som då ljödo sägas nu som till nyes ~ af en senare
eftersläkt’ (Nat. Söderblom i Ord o. Bild 1905, s. 14), ’skapa
till nyes’ (F. v. Schéele, Det mänskl. själsl. s. 200); ’till
nöds’ rätt vanligt t. e. ’Man skulle till nöds förstå om domar
i växel- och skuldfordringsmål offentliggjordes’ (Sv. Dagbl.
12. 10. 1900); ’till offers’ särsk. äldre o. dial. (t. e. Steuchius
efter 1692 hos Graan, Lapparna s. 81, Graan själv skriver
’til offer’; vidare Messenius enl. Hellquist, O. v. Dalin Poet.
arb. I. 233, Rietz från Skåne 481 b); även i danskan (se
t. e. Høysgaard § 1505); ’hyfva till palls’ (sjöterm, jfr
Wen-ström-Lindgren Eng.-sv. ordb. 965 b); ’tä pockers’ (dial.; se Ihre
Dial.-Lex. 133 a o. Rietz 512 a); ’ett exemplar [av en karta], som
var af dragit til profs’ (Björnståhl, Resa II. 21, 1773 enl.
SAOB A 156): ’till puttes’ 1. ’till pyttes’ m. fi. former (dial.
1. dialektartat, t. e. Jämtland, Dalarna; något svagare än ’åt
helvete’); ’till pyntes’ äldre (se Tamm, Granskn. av sv. ord s.
21); ’en rutten eka, som går te pöls’ (= går i putten, sjunker;
vardagligt finländskt enl. R. Pipping 1917); ’till rettes’ (se E.
H. Tegnér, Ark. V. 309); ’till rings’ om ringränning, vanligt
förr och ännu upptaget t. e. i Dalins Ordb. och i Schulthess
Sv.-fr. ordb.; ex. ’at se Konungen, både til måltids och ute
på Rännare-banen, der han red till rings’ (Schering
Rosenhanes Lef v. 1642 enl. Gjörwell, Nya sv. bibi. II. 524); ’Til
then ända ägna the mig dubbelt Ansichte; Ett til ryggs;
ther med iag seer förflutna Tijder’ (Stiernhielm Musæ Sueth.
1668, I; om Janus); i finl. dial. även = baklänges;
’till seds’ (se Vendell, Peder Swart); ’drack till segers’
(Th. Strömberg i Litter. Album III. 110); ’till sides’ (se
nedan); ’som ändå till sistens är säkrare än sjön’ (Strindberg,
Saml. rom. III. 33); till skades’ (sörmländskt, även hos
bildade; i skrift t. e. hos Almqvist, Törnr. Bok, Imp.-okt. I.
299, II. 327, samt R. Berg i Språk o. Stil II. 12; jfr även
Vendells Östsv. ordb.); ’gå te skalls’ (Giöta Kiämpa-Visa);
’Å marra me gubben la himmåt te fens’ (= i sken, J. P.
Me-lén i Sv. Landsm. II. 9 s. 19); till skepps’ (ännu t. e.
Karlfeldt); ’wända skepzsijdorne till skotz’ (RARP 7:144,1660);
’till skiäls’ o. ’till sköfvels’ förr (se t. e. Språk o. Stil VII. 118 och
Dahlgrens Glossar); ’Han är seger til sleetz i. e. Onder at
wederfåås’ (Grubb2 305); ’till sluts’ vanligt i tal; i skrift t. e.
Törneros Bref s. 27, Schück, Världslitt. hist. 351, 353, 525);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
