Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
OLOF ÖSTERGREN
dialektisk biform i ’Te slutens ba’ ja feskalera s& vackert,
att ~ (Svahn, Sv. Skämtl. Ny serie III. 18, dalbom&l); ’till
snedes’ (Bellman enl. Hellquist i Ark. IV. 318); ’Den som
har långt te hovs, har långt te sorgs’ (Bidr. t. Söderm. äldre
kulturh. VI. 48); ’till spanns’ i det ännu stundom brukade
’slå t. s.’ = ge god äring, även bildl. (t. e. Törneros, Bref
s. 146, 240; C. J. L. Almqvist 10. 11. 1845 enl. Ord o. Bild
1904, s. 10; Heyse, Noveller III. 250, översättning); i
dialekter även ’Då tröska di te spanns vi kallart, di feck visst
på tunntale i betalning’ A. Lundvall, 90-årig snickare, Vänge
sn, Uppland; jfr även H. Geijer i Sv. Landsm. h. 120 s.
109); ’att vi skulle komma till språks en gång’ (O. Högberg
i Sv. Dagbl. 13. 11. 1905), vidare t. e. Högberg, Fribytare I.
27 o. 183 samt Sv. Turistf. Årsskr. 1898; ’gå till stols’
vanligt förr och kan ännu någon gång höras (finns hos
Hel-singius 1587; i texten hos Dalin art. Trängning;
Kejsarinnan Cath. II:s Memoirer II. 87, Ups. 1859; hos Rietz i texten
19 a); med annan betydelse i Gjörwells ’Alla de öfriga voro
ock till fots, ingen till stols, inför den höga nämnden’ (Bref
s. 108, 1794); ’Där var Anders Jöns, den gråe björnen, som
satt med skägget fram alldeles som till styrs, när
brottsjöarna komma och det blir att möta dem för att hålla upp och
ta dem på rätta sättet’ (N. W. Lundh, Lifvets sagor I. 83);
’få till stånds’, vard. talspråk; ’kan du väcka den till sångs?’
(Strandberg, Dikter I. 105, Tegnérstatyn); ’de slogo mig till
sårs’ (Salomos höga visa 5. 7; jfr till blods);
’Blåsa till taffels’ (upptas i Dalins Ordbok; finns i
danskan, t. e. Høysgaard § 1505); ’ti tags’ (= nära tillhands;
finl. dial. enl. Vendell), även i danskan, se Høysgaard § 1505;
’till tids’ (= i tid; dial., t. e. Bodorff, Folkspr. på Öland, s. 39;
Sv. Landsm. h. 129 s. 11, Småland); ’När koa va (1. skulle)
te tjurs i ena ändan åv lagårn, so kalfva hon i den andra’
(A. Bondeson), ’lam ta }yrs (Skåne, t. e. Göinge enl. E.
Tun-eld; även i danskan, se t. e. Høysgaard § 1505); ’till tork(e)s’
dial. 1. dialektartat, t. e. ’breda sin duk på bordet till torkes’
(Steffen, Sv. Sågböcker II. 48, Småland), ’å lägga ut skjortan
te torkes’ (skånskt enl. Wilh. Cederschiöld), ’Ja, än låg där en
del till torks, norsk spill ved som fraktats hit i jakterna’ (Daniel
Berg, Uleskär s. 74); ’till tåls’; ’taga till vapens’ (Oxenst. bref v.
V. 92, 1616); ’gå till verks’, förr även ’till wärcka’, ex.: ’men om
lärjungen går till verks med klarare blick för fakta’ (N.
Beckman, Sv. Språkl. VII); ’gå radikalt till verks’ Pag. Nyh. 15. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
