Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8-FORM EFTER PREPOSITION
13)
1905); ’gick M. många gånger alltför litet rustad till verks’ (J.
Ekedahl, Molbech d. ä. s. VI); ’så ansvarslöst v&gar en ung
kritiker i våra dagar gå till verks’ (A. Lundegård i Sv.
Dagbl. 18. 6. 1909); ’till vraks’ (se Hellquist s. 168); ’Det
var när Hagetösen skulle komma till världs’ (Daniel Berg,
Uleskär s. 82); ’Dhen ingen wil skada behöfwer ingen hielp
til wärns’ (Grubb2 291); th v&vs (= att väva av; Alsike sn,
Uppland): ’till ålders’ o. ’till års’; ’Ack umm ui kum til
älskogs, Blåmma!’ (Orsa enl. Dybeck, Runa 1845, s. 21);
’af grunden eller til ändes’ (Sahlstedt, Om Tankar i
Witter-hetsarb. s. 12), ’De stackars karlarne ville vända om och
slå de danske till ändes, medan vi voro i farten’
(Högberg, Den stora vreden III. 214); med bet. ’till slut’ hos
Swedberg (Schibboleth 270 a, enl. Vendell); ’HööMånad
månde tigh thet lära, / Lijan och Harfwen til Engs bära’
(Psalmbok 1695, utg. 1697, Burchardi Tryck., Kalendariet);
’så har docenten någe te är(e)ndes’ (= något ärende, skäl för
sin resa; Vänge sn 1916), ’Du har bara gjort dig till ärendes
att snålas efter traktering, du med!’ (Högberg, Den stora
vreden II. 281): ’Rustad till örlogs, armé en guerre (Weste II.
1965), ’Fara till örlogs, att fara med örlogsfartyg’ (Ekbohrn,
Naut. ordb. 1840 s. 54); upptas även i SAOL7.
Slutligen vill jag särskilt påpeka, hur i några få fall till
och med adverb (och prepositioner) uppträda i dylika
till-uttryck. Så finner man i Strix (15. 8. 1906 sista sidan) ’Jon
Persson satte sig till mots med både ord och åthäfvor’
(all-mogeartat); ’[dä fick man då veta] te nogs (amanuensen
Janse i föredrag 1905); dial. ’till jämtes (’i jämte’ varandra;
se Sv. Landsm. Bih. I. 276); de vanliga ’till sammans’ och
’till övers ; de i östsvenska dialekter förekommande 9ti säns’
= sedermera, efteråt, ’ti fråmäts = framåt, ’ti neräts’ = nedåt
och ’ti üpäts = uppåt (se Vendell); samt i Södertörn enligt
Upmark ’te söders’ (även antecknat som fsv.), ’te östers’ och
’te västers’ t som dock även kunna anslutas till substantiven.
Ibland saknas ordet i alla andra former t. e. ’till tåls’, ’till
överlopps’, ’till höres’, då det stundom kan ha anslutit sig till en
viss stam, utan att man bestämt kan säga, att det hör till ett
subst, av den 1. den formen, ett verb 1. d. (t. e. ’till filtes’).
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
