- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
157

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION

157

Om vi ha att göra med påverkan från stelnade uttryck
med gen. plur., när det vanliga ’taka af daghum’ ersättes
med ’taka af daga’, är däremot osäkert Vi kunna ju ock
uppfatta saken så, att r-lös ackusativ, utvecklad till
grundform föreligger; jfr SAOB D 10, där påverkan från ’till känna’,
’med rätta’ o. d. antas ha medverkat till bevarandet av
gammal r-lös ack.-form. Men för närvarande är det givet,
att ’avdagataga’ ansluter sig till gamla uttryck med plural
genitiv som ’tillhandahålla’ o. dyl. Gruppen ’till handa’ är,
som nutidsgrupp betraktad, sammansatt av flera, historiskt
sett mycket olika element: dels gen. plur., dels oblik form av
svaga maskulina, någon gång stark fem. (1. mask.) sing. gen.1
och slutligen uttryck som senare anslutit sig hit av en eller
annan anledning, särskilt sådana som bildats på lågtyska
motsvarigheter (t. e. to hope : till hopa). Dessutom får man, när
det gäller skriftexempel, naturligtvis tänka på hand skriftliga
ofullkomligheter eller vanor, som kunna göra, att ’a’ ibland
blott är en skrivning för ’e’ (eller annan vokal). Hur nu
t. e. Prytz (s. 66) ’Konungh Göstaff frelste utaff nödha skall
uppfattas, vågar jag ej yttra mig om; klart är blott, att
det ansluter sig till gruppen. ’Haar han, som Tyranner plägha, /
Låthit tagas uthaff wägha (Prytz, s. 41, tr. 1622) visar
tämligen säker genitiv; däremot är det kanske ovisst, om vi
ursprungligen haft sing. eller plur. sådan..

Efter: ’Det skulle bli möte i stadsträdgården efterkvälls
(Sjödin, Undret s. 48). Sammanskrivningen visar det nära
sambandet med rent adverbiella uttryck. Sjödin har säkert
fattat det som adverb; jag upptar det dock bl. a. därför,
att man torde’ finna, att ett ’efter kvälls’ i vard. samtal icke
är omöjligt (jfr nedan). I danskan är det ju regel, att
även i uttr. som ’tilvands’ sammanskriva.

Emot: ’Det lider allt emot kvälls nu’ (Fröding, Stänk
och flikar 74). Jfr ’mot’.

1 Så kanske i ’När så året var till lykta (Hyltén-Cavallius o.
Stephens. Sv. folks. I. 448).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free