Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
OLOF ÖSTERGREN
dragit med sig motsvarande form vid ’från’. S& t. e. ’wy
gånge eder ifrå handa9 o. ’at iagh kom edher fr& håndha’
(Visbok 3. 28 o. 2. 71) samt i Jörgens nutida ’kom ~
ned-åkande efter ett par norrbaggar †rån himla (Jörgenboken 145).
Osäkert till sin upprinnelse är Prytz (59) ’At frälsa landet
från nödha’. Redan i fsv. finnas liknande exempel: i Ivan v. 1625
’han skildis fra hofua som en dare’ och v. 1706 ’sidhan snimarst
ij fra hofua ridho’. Jfr Ängsövisans ’Till hofva är stolt’.
För: ’Då slikt kunde ske för altars’ (Högberg, Den
st. vreden III. 292); ’Pastor Josef slog te i tvä koppar,
högtidligt som för altars (Sjödin, Undret s. 75); ’Och så
hafvet med några skutor för ankars, bidande last’ (Sv.
Tu-ristför. Årsskr. 1905, s. 41). Att det sista uttrycket torde
vara rätt vanligt, kan man sluta därav, att det också finnes
brukat i Geggens Sjötermer o. motorspråk (s. 75): ’Rida ut
en storm säges ett fartyg göra, då det under dylik ligger
för ankars och håller sjön’. Sällsyntare är däremot:
’Karlarna sågo efter slagträn att ha för hands, om han skulle
flyga på någon’ (Lundgrehn, Högagård s. 129). Möjligen
kan ock någon gång sägas ’ta öl för ärendes*.
C. Fr. Dahlgrens ’Dra för fanners’ visar att i en del uttryck
anslutning till de heterogena pluralitetskollektiverna (jfr t. e. hos
konsulns) ej sällan ligger mycket nära. I vissa fall har säkert
denna anslutning varit den mest verkande orsaken till s-et.
I änsv. träffas någon gång ett särskrivet 9for geffues\ se
Dahlgrens glossar.
Före: ’De va veckan fore midsommars’ samtal 1914. Hör
i någon mån även ihop med typen ’i pingstas’.
Hos: Utom uttr. hos grannas (som träffas t. e. hos
Törneros, Bref s. 429, säll. ’hos grannes’ som hos Levertin,
Dikter, 3. saml. sr. 23 och hos Forsslund) är det kanske skäl att
här erinra om det dialektiska ’De ä bättre te ha pengär te torgs,
än te köpä mjöle(t) hos borgs’ (Bidr. t. Söderm. äldre
kultur-hist. VI. 47), där medveten anslutning till kollektiverna
säkerligen föreligger. Märk dock, att åtminstone i äldre tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
