Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
OLOF Ö8TERGKEN
Däremot höra knappast hit uttryck som ’i middags*, ’i våras ,
’i sistas’ (S. Columbus), ’i förkvälls’ (dial., Hargs sn, Uppland),
’i sista vintras’ (finländskt). På grund av betydelsen
sammansluta sig nämligen dessa uttryck till en egen grupp, ganska
väl skild från till-uttrycken. Men avser betydelsen framtiden,
blir förhållandet ett annat, t. e. ’vänta till t aftons’1 m. fi.
Från yfs v. tid har jag även exempel: ’Thet är j landz fördt
och kastat j hampn’ (SO 291, 1450; märk att det är ett av de
fastaste till-uttrycken ’lands’ som gett s-et, under det ett mindre
fast ’hamns’ icke gett s-form). De två övriga stå litet annorluqda,
i ena fallet nära påverkan från adverb, i det andra kanske
ellipsartat, men bägge säkert ej utan allt inflytande från
tillfraser. Exemplen lyda: ’dömdes then wält quarn wpkastas ~
och foot qwarn i samma stadz igen’ (BtFH 1. 224, år 1508);
’iij themer graskin, som jag vpbar ter t saköris (FM 236, 1505).
Anmärkningsvis må här påpekas, att tyska dialekter
känna liknande analogibildningar. O. Weise, Syntax der
Al-tenburger Mundart § 226, säger: "Der Ge ne ti v und eine
Preposition, die den Dativ oder Accusativ verlangt,
wer-den verbunden: er hatte in Willens (schön 1687 in einer
Dresdener Korrespondenz = er war willens und er hatt
im Willen, in den Absicht; vielfach ist das adverbiale -s in
Wörtern wie vergebens, unversehenu einflussreich
’ge-wesen. So sind wohl die Bildungen anstutts, hinterrücks
aufzufassen, mehr oder weniger auch unt *.r Lichts,
unter-weg ens (unterwegs und unterwegen) und sich den Baucli
halten vor Lackens .
I äldre svenska finner man även en : .nalogibildning med
1 Jfr Linds ’aftons’, ’nu i aftons’ o. ’i nu rgon aftons* och vad
i SAOB A 664 säges om liknande uttryck. Som rent mekaniska
tyskefterbildniogar torde det ej vara nödvändig ; att fatta de Lindska
uttrycken; jfr t. e. ’(i) breddes’ ovan samt Carl XII:s ’i m&rgon bitis\
som belyser den av SAOB som osäker bete knade betydelsen av
hans ’i afftons’. Även förefintligheten av utt: som ’innan morres’,
’innan kvälls’ tala emot nödvändigheten att a ita slaviskt och
oriktigt tyskeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
