Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION 163
’i’, i vilken gammal gen. plur. ing&r. Gust. II Adolf skriver
t. e. ’åm thet E. K. och thes wårdnader wäl och lyckeligen
i hända ginge’ (Skr. utg. av Styffe s. 562). Och till detta
finnas redan fsv. motsvarigheter: 1 Cod. Holm. D 4 (1430—
50, Noreen Aschw. Leseb. s. 75) ’han doo ij Alexanders
handa’ och i MD(S) 203, där det dock är osäkert om formen
kännes som gen.: ’jak wil ~ gifua mik ~ j edra haanda’.
I någon min jämförliga äro också uttryck som ’i retta’ =
till rätta (Svenska Kyrkobruk 178 o. 261)1.
Ett annat fall, som belyser till- och i-uttryckens nära
samhörighet är uttr. ’i fullo’. Strindberg skriver i Nya sv.
öden II. 9: ’som han f&tt sitt ärende i fullo uträttadt2.
Ifr&n se från.
In: ’In’ har säkerligen tjänstgjort även som preposition
b&de i fsv. o. änsv. = äldre ’innan1. Så tror jag det bör fattas i
uttr. som: (BSH V. 458, 1511) ’jak befruchtar, at in rikes med
osz findz nogre stemplere’ och Gust. II Adolfs ’så att hwadh
folcket här in landz wedkommer’ (Styffe s. 536); jfr hans ’innom
ländes* (anfört av Hellquist, Stud. i 1600-talets svenska).
Innan: I tidsbetydelse ha vi ännu ’innan’ med gen. i
uttrycket ’innan dess’. Enbart detta är dock sannolikt icke
orsaken till sådana bildningar som Högbergs ’Jo, innan kvälls
är han nog uppmjukad’ (Den stora vreden I. 32) och det
dialektartade ’men innan morres då’ (hört i Uppsala av en
f. d. dalkulla), om också Karlfeldts ’och sitt förrn dess
en stund på mina knän’ (Fridol. visor 34) samt Runebergs
’Sedan mårses har jag mottagit underrättelse om min Fars
1 Sannolikt äro flera dylika former på -a feluppfattade av N.
Beckman. Sv. Landsm. XIII 3 s. 17 ff., t. e. ’t senga, jfr ’till sengia
ga’, väl gammal gen. sing., sedan anslutet till ’till handa’ o. dyl.
former. Emellertid skulle ett avgörande av detta kräva en mer
ingående behandling av de plurala genitiverna §ch av de plural a
kasusformerna överhuvud än här kan ifrågakomma.
* En fr&n allmännare synpunkt härmed jämförlig analogibildning
träffas i ett brev av Atterbom 1817 (Frunck s. 215): ’lemnar jag
tillsido åtskilliga ~ historiemålerier*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
