Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION
165
feldt, Frid. lustgård s. 77). Jag tror ock, att det fsv. mot
laga (t. e. RK 2. 671) bör sammanhållas härmed.
Nerifr&n se från. %
Om: ’En människa, som tager 27 supar canel-vatten om
bords’ (Claes Ekeblad 1732 enl. Geete, De vittra samf. s. 41).
’Argus blifwer här efteråt intet förr färdig än om onsdags
kl. II’ (Then sw. Argus II. 5). Det danska ’løbe, gaa osv.
om Kaps(s) med en1 (t. e. Dahl-Hammer 446) beror säkerligen
till stor del på anslutning till till-uttryck.
På: ’De va de åre du va på fjälls’ (äldre dam i samtal
1917); ’Aj, aj, aj, nu tror jag helvetet är på fötters,
mumlade han och staplade upp sakerna så godt han kunde’
(Sjödin, Undret s. 83); ’Nu ä han på gångs (uppländsk dam; hos
henne stadgat uttryck t. e. om postbud i antågande); ’alla som ä
ute på hafs9 = på sjön (äldre dam i samtal 1917); ’Skandaler
på lands och till sjöss (felläsning). Helt vanligt, om ock
dialektfärgat, är uttr. ’på sides’, t. e. flerstädes hos Linné:
’Fiällen uti små-axen swarade ej emot Stielken, såsom uti
Lolio, utan lågo på sides’ (Gotl. resa 180), ’straxt gåfvo sig
på sides, och dit hon ville’ (Iter lappon. s. 110), ’Lapparna
taga allenast en stör, sätta honom på sides uti marken’ (Iter lapp.
s. 73). Likaså ’hon låg på sides’ (Sv. Landsm. IX. 1 s. 399) samt
från Vendels sn, Uppland: ’han ha sjuti bricka på sides’ (= till
sides, åt sidan), ’de var på sides hon såg me’ (= i profil). Jfr ’åt
sides’. I Dalins ordb., artikeln ’återkomma’ läses: ’Å(terkomma)
till, åter bringa på tals, åter börja att omtala, afhandla’.
’Följa någon ett stycke på vägs’ kan höras i vardagligt tal.
’Ja har lagt täcket på värmnings’ (bildad dam i samtal 1916).
Däremot hör väl knappast vardagsuttrycket på kritts (t. e.
Strix 5. 11. 1903) hit; och likaså får man väl bortskilja uttr.
som ’den ene lade ut sina tegar på längs, den andre på
tvärs’ (E. H. Tegnér, Sv. Tidskr. 1874 s. 116) eller det i
samtal möjliga ’göra något på enkoms\ Alldeles utan
beröring med till-uttrycken äro väl dock ej heller dessa. —
Høys-gaard anser, på grund av de danska motsvarigheterna, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
