Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
OLOF ÖSTERGREN
’paa’ styr genitiv, men säger, att man räknar dylikt som
adverb. I detta sammanhang kan ju även påpekas
förefintligheten av uttøv som ’Strömmingsfiske haf spå1 (Axel
Sjöberg i Jul qvällen 1901), där ’på’ kan fattas som postposition
(jfr ’skogs-åt’ nedan s. 169) samt ’Svenskar östanhafs* (Lundell
i föredrag, se U. N. T. 5. 3. 1900), ’en man af folket västanhafs
(Lundell, Sv. Landsm. VI, clxxiij), ’nordanfjälls\
’västan-fjords på Island’ (F. Rignell, Modersmålsöfningar, s. 14),
’Järker-Mäldare här nordanälfs (Högberg, Fågelskytten s. 117),
’midsunds (= mitt i sundet; Axel Ahlman i SvD,
Landsorts-uppl. 26. 8. 11), ’det gamla Danmark östansunds’ (karlin,
Julrosor 1907); ’hålla sig motvinds’ (Heidenstam, Skog. susar s. 17);
’uppströms om’ (Enköpings Posten 1905), vilka alla belysa bruket
av ifrågavarande genitiver.
Under: Med motsvarighet i tyskan och danskan (se t. e.
Høysgaard § 1504) finner man ibland uttrycket ’under vägs
(t. e. hos Atterbom, Lycksal. ö2 I. 81). Waag,
Bede,utungs-entwicklung unseres Wortschatzes s. 70 påpekar, att sydtyskt
även förekommer uttr. ’unter Tags’.
Upp i se i.
Uppåt: ’Sprang på händer och fötter i berg och moras
uppåt fjälls (Sv. Dagbl. 21. 9. 1900).
Ur: Här har jag intet exempel med s-form, utan blott
ett med gammal plural gen., näml. det från Tranér, Ilias
liämtade ’kommen ur himla’ (enl. Språk o. Stil V. 210).
Utan: I vanligt språk ha vi ingen erinring om utan’s
gamla genitivkrav, för så vitt vi undanta det p& 1800-talet
allt sällsyntare ’dessutan’ och ’utandess’. I ’tvivelsutan’,
(mer säll., som t. e. Pär Banér 1635 enl. Hernlund,
twiff-wels för vthan) få vi väl med Hellquist se tyskefterbildning.
Åtminstone på 1600-talet träffas emellertid även ’utan’ i
rumsbetydelsen med gen. i det säll. särskrivna ’utanlands’
(dock t. e. ’the studenter, som vthan landz studera’, J.
Rud-beckii Kyrkio-Stadgar s. 27). Jfr ’utom’.
Utav se av.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
