Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
OLOF ÖSTERGREN
fatta ’å skiftes’ som en analogibildning efter ’till skiftes’ i
det bekanta: ’Solen bärgas, och hwar Dag wanskar Han
Liu-set i mörker; / Men kommer vpp, och mörnar igen, hwar
Morgon, å skiftes: / Menniskiolijf icke s&; när thet, en g&ng
skrijder vnder; / Kommeret aldrigh igen; men blijr i det
ewiga Mörka’.
Med gen. plur. (om man s& vill) ha vi ännu
’ädaga’-(lägga) och ’åvägabringa’); jfr ovan ’av daga’. Till dylika
fraser få också räknas ’the striddo fast a bäggia wäghna’ (Al.
3321), om ock det vanliga bruket av ’väghna’ adverbiellt under
växling med adverbiell ackusativ kanske försvagat känslan
av att ’vägna’ var genitiv. På genitiven har ju ock i uttr.
’vida vägnar* byggts en ny grundform.- Förhållanden av
liknande art torde man nog få räkna med i en del fall där
Beckman tror på nasalvokal.
At: Denna prep. kunde även i fsv. styra gen.,
nämligen i sådana förbindelser, där vi nu snarast skulle tala om
heterogena pluralitetskollektiver. Ett minne därav ha vi i
1608 års lag (upplaga 1665, Landslagen s. 55): ’Griper man
annan hemma åth sijn, och förir bort’. Men härmed torde
övriga exempel ha föga gemensamt, ty under det ’at’ i fsv.
i dylika fall var essivt, är det i alla mina övriga exempel
lativt, dvs. överensstämmer med huvud betydelsen av prep.
’till’. Det är naturligtvis denna överensstämmelse som gjort,
att exempel med åt + gen. äro jämförelsevis talrika och delvis
rätt mycket nyttjade. För ett par fsv. exempel säger Söderwall
(Ordb. I. 53), att gen. synes föranledd av analogi med *til\
En del av de modärnare exemplen höra till
kraftordsgruppen. Så det vanliga ’barka 1. bära (rakt) åt fanders\
’gå käpprätt åt fanders’, ’Gå åt fanders med dig’ Tolstoy,
Från Kaukasus, ö. av V. Hedberg s. 199). Enstaka har
jag hört varianten ’de må nu gå åt HeckelfjälW (samtal,
finländska från Åbo 1905). I dialekter träffas ’åt pyttes 1. pyttis’
i samma betydelse (Rietz 514 b). Vanligt är också ’åt skogs’
t. e.: ’barka, bära (rakt) åt skogs\ ’Drag åt skogs’ (Almqvist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
