Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
OLOF ÖSTEKGKEN
Likaväl som man i Finland enligt Vendell kan säga ’till
sjöss åt’, torde man ocks& hos oss kunna höra ’åt sjöss till’;
dock har jag intet antecknat exempel av den arten.
I Alvdalsmålet finnas enligt Levander efter prep. ’at’,
som där motsvarar v&rt ’till’, ett mycket stort antal uttr. med
genitiv, t. e.: ’bt-bifs1 (till bys), at-laws (vid liv), a-skarn
at-uàöas (solen skiner om kvälln o. b&dar vackert väder),
e,t-&xnd&s (till slut). Där är det ej inskränkt till s-genitiv,
utan träffas tydligen mycket ofta även vid gen. p& -e,r (t. e.
at-tork&r till torkning). Efter *au( träffas där även gen. av
ortnamn (t. e. aut geirbiås1 ut till Garbärg).
I fsv. har jag funnit två fullt säkra exempel, anförda
i Söderwalls Ordbok: ’leeth saa aath sweriges liidha (RK 3.
601) och ’han leeth snarth aath finlandz liidha (RK 3. 1311).
Över: ’Så att man p& däcket lopp fara att slingra öfver
bords’ (Piper, Minnen; 1700-talet; i Skola och hem XXII. 43).
’Höll p& & gå över bords’ betydelsen bildlig; hört i samtal
1907 av bildad norrländing. ’Der Chinabark från alla
stammar skafs / Och spanska flugor sväfva öfver hafs1 Lorenzo
Hammarsköld (enl. Heinricius Anteckn. om Imm. Ilmoni s. 88).
Möjligen ha till-uttrycken även haft någon andel i att
’Överens1 segrat över ’offwir eno’ och ’offwir ena’. Dock
torde en sådan påverkan icke på något sätt vara nödvändig
att anta i detta fall, lika litet som t. e. i ’omsams\ I bägge
dessa fall finnas ju andra närliggande förklaringsgrunder
såsom adverbändelsen; förhållandet är ju ock något olika, då
dessa ord utbildat sig till adjektiv, jämförliga med ’ledze’
(åtminstone dial. även ’less’), ’gramse’, ’harmse’.
I fsv. har jag funnit ett hithörande exempel: ’Aff
tol-kom enee ordom wordo troyaner alla offwer rådzs oc stadfäste
ath (Hist. Troi. 275). I danskan påpekar Høysgaard (§
1504) ’over Haands’ = overmaade.
Den plur. genitiven i ’engin thera war ower sex aarö’
1 Landsmålscitaten ej fullt exakt återgivna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
