Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION
171
(Lg 3. 22) är däremot nog väsentligen, som Söderwall anser,
föranledd av ordets bruk i gen. vid åldersbestämningar, om
också den än i dag ganska fasta och levande typen ’till
handa’, som vid denna tid måste haft synnerligen stark
ställning, i någon mån medverkat.
H. Schücks ’den öfverhandat&g&nåe torrheten hos ~ ’(111.
sv. litt. I. 346) har sannolikt föga att göra med ’till handa1.
Här är väl huvudorsaken att söka i sammansättningstyper, där
hand- växlar med handa-, man- med manna- osv.
* *
*
Det återstår nu att söka komma orsakerna till den
behandlade gruppens kvarlevande litet närmare in på livet.
Varför utdog icke s-formen fullständigt efter prepositionen
’till’, då den kan sägas i det hela dött ut efter övriga fsv.
gen.-prepositioner (innan, utan, mællan, bland), och då den
för övrigt försvunnit i nästan alla fall utom i typen ’faderns
käpp’? I samband med denna lilla undersökning får jag då
även anledning att gå in på den frågan, hur s-formen vid
’till’ nu bör betraktas och hur den överhuvud betraktats i
nysvensk tid.
Att s-formen icke bildat någon ännu levande grupp
tillsammans med prep. ’innan’, ’utan’, ’bland’ och ’mællan’ är
egentligen föga förvånande. ’Bland’ var i fsv. en föga
använd preposition; några fasta uttryck torde knappast ha
förekommit (liksom än mindre med sådana sällsynta prepositioner
som ’ofan’ o. d.). ’Innan’ och ’utan’ voro i jämförelse med
’til’ mycket begränsade såväl i fråga om betydelseskiftningar
som i fråga om användningens mångsidighet överhuvud.
’Mællan’ fordrade i det hela antingen koordinering eller ock
plural. Vid koordinering av dylik art bli ju vanligen fraserna
mindre fasta — efter ’til’ ha vi ju sett, att koordineringsfraserna
tidigast släppt s-et —, och pluralerna ha ju även vid ’til’ blott
undantagsvis bibehållit s-form. Vid ’mællan’ fanns dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0175.html
