Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION
175
parfcitiver till ett adverb eller dylikt, ibland självständigt
adverbiella. Jag avser adverb som:
’arla dagx’ (t. e. Al 7673), ’arla qwaldz (Iv., Cod. B o.
C, s. 181); ’annars dax arla* (Bu s. 205); ’fordhom daghx
war sidher thet at* (Al 3386); ’morghon daghs (eras) wm
thärs tima’ (Bil 234); ’daghom dags’ (se SAOB D 135); saa
dax’ (Di 263; Lg 3. 666); ’swa aars (Al 4138, BK 2. 8028 o.
8068 samt FM 346, år 1507 m. fi.); ’i fiordh swa aars’ (BSH
V. 284, år 1508); ’thet the kome sa tid aars hem (FH I. 166,
år 1496); ’aarligha aars* (MB II. 140) — uttrycket ganska
vanligt och finns ännu hos O. Högberg, Den stora vreden I.
312: ’årligen års’ —; ’tidught wares1 (BSH, brev 145, år
1507); ’twägge timans är hallande gran ransakan, som är
morghons oc qwälz’ (LfK 70); war nu nyes kommen in i
landet (Peder Swarts Krön. s. 59); ’doch komme the
ingen-wegx ther medh’ (Peder Swarts Krön. 101); ’Om
pilegrims-färder till Rom och annorwegx’ (ib. 100); ’rid heller en
annar stadz’ (Di 17).
En del uttryck av denna art ha tydligen varit mycket
brukade OQh leva kvar än i dag samt ha även på annat sätt
bevisat sin livskraft. Så har ’dags’ i sammansättningar
nästan övergått till substantiv och kan läggas till ett otal förleder
(t. e. liggdags, sovdags, aftonvardsdags, kaffedags, sängdags,
körkdags osv.), utom det att det fortlever i uttrycken ’hur
dags’, ’så dags’, ’dagligdags’ och ’fordomdags’; hos
Heidenstam (Folkungaträdet s. 342) även ’Hvad lider tiden? —
Knappt middags’. ’Års’ fortlever i ’så (här) års’; ’tids’ i
Runebergs ’så tids’ (Saml. Skr. I. 412; jfr även Dalins Ordb.
II. 532) och i ’hur(u) tids’ (Törneros, Bref s. 90; bildad
värmländska 1906), i Törneros ’annantids’ (ib. 204) samt i det
vanliga ’tids nog’; ’kvälls’ i Törneros ’vi hunno fram så kvälls
att (Bref s. 116). Märk ock J. Swedberg ’förleden sommars’
(brev till Gyldenstolpe 1701 i Nordinska saml. enl. Hernlund,
Förslag o. åtg. s. 55 not); Kellgrens ’Vi fingo förleden
Lördags ej mer än 2 Jettoner hvar till utdelning* (år 1792 enl.
Samlaren VIII. 19), Rääfs ’förliden våras’ (1835) osv.
Jag nöjer mig i detta sammanhang tillsvidare med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
