Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION
177
så tillvida som dess funktioner högst väsentligt inskränkas,
utan ock därhän, att en av de gamla formerna tillvällar sig
makten av ensamform, nämligen s-genitiven. Jag talar, av
dessa tvenne skäl, hellre om (nominal) s-form än om genitiv,
i denna allmänna fattning av saken. Vilka äro då s-formens
nutida huvuduppgifter ?
Den nominala s-formen upptar och bibehåller en av den
gamla genitivens huvudfunktioner, den som kan
exemplifieras med ’pojkens mor’, ’en tre års pojke’, ’Sverges ära’.
I dylika användningar må det vara skäl att, om man så
önskar, bibehålla termen ’genitiv’ eller möjligen ’ genitiv[isk)
s-förrn’.
Därjämte upptar den nominala s-formen ännu tvenne av
den gamla genitivens funktioner.
Den ena, i fornsvenskan ytterst svagt belagd (genitiven
efter ’at’; i isl. efter ’at’ och ’fra’), når i nysvenskan en mycket
omfattande utveckling. Det är typen ’Petterssons’. Att kalla
denna ’genitiv’ är numer olämpligt, då den så litet har att
göra med vad som både förr och nu varit genitivens
huvudfunktioner. G. A. Tiselius (Språk o. Stil VII. 127 ff.) talar
också om ’familje- och firmabeteckningar på -s’ och nämner
orden avledningar — erkänner dock ett par ’gränsfall’
mellan ’avledning’ och ’elliptisk genitivkonstruktion’ (t. e. Snett
emot Petterssons bor major Palm). Noreen, Vårt Språk kallar
dem i det hela ’heterogena pluralitetskollektiver’, räknar dem
alltså till numeruskategorin, de bli en slags pluraler. Man
kunde kanske, med anslutning till Noreen, här tala om
’kollektiv s-form\
Den andra, i fornsvenskan ganska viktig, om ock ej
huvudfunktion, skulle kanske kunna nämnas den allmänna eller
den adverbiella. Däri infattas då genitiv efter preposition, samt
självständiga adverbiella genitiver. Men av det föregående
torde det vara klart, att från dessa icke kunna särskiljas
genitiver som stelnat till adverb och ej heller nya adverb,
bildade efter redan fasta -(e)s-mönster. Vill man närmare
Språk och Stil. XVII. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
