Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
OLOF ÖSTERGREN
fixera s-formens uppgift i dessa, som jag påstår, nära
sammanhörande fall, så torde man finna, att den, lika litet som
den kollektiva s-formen, har något att skaffa med den gamla
genitiven, sedd från dess huvuduppgift. Hur nära varann
stå ej det fsv. ’tidught wares’ och norska dialekters ’til
Yaars’. Och det finns ej f& liknande fall, av vilka de mest
övertygande äro de, där bredvid varandra finnas uttryck
där prepositionen kan vara med eller vara borta, utan att
meningen förändras. Så ha vi ’dels’ och ’till dels’; breddes’ och
’til 1. i breddes’; ’överlopps’ och ’till överlopps1 (utan ’till’
exempelvis i Ber 28, MB 1. 378, FH 3. 66, år 1445; Törneros, Bref s.
251); ’förgives’ och ’till förgives’; ’fylles’ och ’till fylles’); ’sides
och ’till sides* 1. ’åt sides’; ’samman(s) och ’till sammans’,
’så här års’ och ’så här till års’; samt de dialektiska’käppes’
och ’te käppes’, ’vettes’ och ’te vettes’, ’vrångväres’ och te
vrångväres’ (Rietz). Jämförliga äro ock i viss mån ’alls’ och
i alls’; ’i våras’ o. ’förliden våras’; samt med adj.: ’sams’
och ’omsams’; ’ens’ jämte ’ivir (över) ens’,, ’vm ens’ och ’til
ens’; ’alt för eningz’ (alltjämt) och ’alt eningz’ (se Dahlgrens
Gloss.).
Om man nu jämför former som ’till fjälls’, ’till hälftens’
dels med verkliga genitiver som ’gossens mor’, ’ett tre års
barn’, ’Sverges ära’, dels med vanlig grundform såsom ’en
nordligare typ av fjäll’, ’från fjäll till fjäll’, ’hälften vore nog’,
’till (ena) hälften kvinna, till (andra) hälften fisk’, så torde
man för det första medge, att s-formen här icke
sammanfaller med den genitiva. Hur skiljer den sig då från den
vanliga grundformen? Enligt mitt förmenande genom en
allmännare, en mer adverbiell betydelse 1. Denna betydelse törde
1 Möjligen ftr det åt detta hållet Boivie syftar, då han (Sv.
språkl.* s. 304) säger: ’Då till sålunda regerar gen., är meningen
obestämd’. Men troligast är väl, att han blott avsett det som
Sahlstedt (Försök s. 30, 1747), även han något olyckligt, formulerat: ’Til.
när det står indefiniti har också alltid genitivum’, dvs. bägge torde
helt enkelt mena, att ’till’ ej kan styra gen. av best. form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
