Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION
179
knappast, och i varje fall icke i samma mån ha tillkommit
typen ’till fjälls’ i fornsvenskan. På den tid, då
kasusskill-naden ännu ej var utjämnad, då genitiven, dativen och
acku-sativen ännu brukades för att få fram vissa
betydelseskillnader, då alla de olika propositionerna hade sin
kasuskon-struktion och särskilt andra prepositioner än ’till* ännu styrde
genitiv, måste säkert uppfattningen av s-formen varit en annan än
den nu är. Jag tror även, att hade den gamla uppfattningen
oändrad kvarlevat, då skulle också gruppen ’till fjälls’ följt
de övriga grupperna med prep. + kasusform och sålunda
antagit den vanliga grundformen ’till fjäll’. Vad som räddat
den är just den nya, ’allmännare’ uppgift den fick genom
allt starkare anslutning åt adverbhållet. En dylik anslutning
ha de plurala genitiverna saknat, och de leva också ett
svagare liv. Det är därför en gärd av ’rättvisa1, om man så
vill, att nämna den art av s-form, som jag nu avser,
adver-biell s-form.
Ytterligare två arter av nominal s-form må här i
korthet nämnas. Den ena kunde kallas kompositiv s-form, har
vissa sidor gemensamma med verklig genitiv, förekommer
mest ’förenad’, men ibland även lösgjord. Ex.: ’en treskotts
imperialsäng’, ’kängor, mans- och fruns-, ’ett trevåningars
trähus’ osv. Den andra är den, som vi finna i
presens-particip och som kan kallas participial s-form. Bägge stå
rätt långt från den adverbiella, men visa tillfällig beröring
därmed. Tänk t. e. på ’icke så (till) förståendes’ och dylika.
I de flesta fall torde nu såväl kvarlevandet av s-formen
efter ’till’ liksom ock bildandet av nya hithörande uttryck
återgå på s-formens karaktär av adverbiell och särskilt
ansluta sig till den enklaste undertypen ’till fjälls*. Men detta
hindrar ej, att i vissa fall andra undergrupper eller rent av
andra s-former kunnat vara medverkande, ibland till och med
ganska kraftigt medverkande. I sådana uttryck som ’till
grannas’, ’till fanders’, ’till blåkulls’, ’te bruks (i viss bet.),
’åt pyttes’ m. fi. föreligger naturligtvis påverkan av och när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
