Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HI8T. BETYDELSE LÄRANS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 207
andra problem, ett rent morfologiskt: Under vilka
omständigheter kan ett ord i satsen utelämnas, utan att det helas
betydelse därav röner inverkan? och ett rent psykologiskt: Vad
är orsaken till, att den talande utelämnar ordet, och hur kan
åhöraren trots stympningen rätt uppfatta meningen? En
mor-fologisk fråga av sekundär betydelse blir det sedan, om det
kvarstående ledets förhållande till satsen förblir ostört av
ellipsen, såsom vid Schirm, eller om det förmedlades av det
utelämnade ledet, såsom vid Korn. I förra fallet är allting
klart, i det senare måste vid längre bruk förr eller senare
morfologisk anpassning vinnas. Korn t. ex. har antagit det
utelämnade ledets (Branntwein) morfologiska karaktär, är alltså
maskulinum, icke neutrum som det enkla Korn — vilket icke
hindrar, att der Kom i betydelseläran brukar framställas som
en ny betydelse, utvecklad ur det gamla das Korn.
Liknande anmärkningar kunna nu riktas också mot Pauls
andra grupp, där en generalisering av betydelsen skulle vara
det karakteristiska. Om gehen används om alla möjliga
föremål, som icke gå med benen (der Mond gehi, das Schiff
geht), så är denna generalisering av betydelsen näppeligen
det väsentliga i förändringen. Det egendomliga bruket av
gehen om livlösa föremål i betydelsen ’röra sig’ beror
sannolikt ursprungligen på metaforisk användning av ordet; på
samma sätt kunna vi nu säga att klockan skenar iväg eller
att skeppet dansade ut ur hamnen, fastän vi här ännu klart
och tydligt känna det metaforiska i uttrycken. Paul
behandlar också metaforen i samband med den semologiska
generaliseringen, men påpekar att den samtidigt medför en
specialisering av betydelsen: om en människa kallas för Esel9 så
innebär det å ena sidan, att denna benämning utsträckes att
gälla även för människor, men å andra sidan betyder det^en
inskränkning i begreppet såtillvida, som det endast åsyftar
en egenskap som anses karakteristisk för åsnan. Enligt
Paul föreligger nämligen vid de flesta usuella metaforer en
kombination av specialisering och generalisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
