Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HI8T. BETYDELSE LÄRANS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 213
då den skall användas, förser med armar och ben fr&n det
allmänna förrådet, varefter den fullfärdig rusar upp över
medvetandets tröskel och intar sin plats i ledet, i satsen. Vissa
vanliga ord, som ska fram mycket ofta, förvaras på särskild
plats, fullt utrustade med ändelser för varje behov. Dessa
äro därför ej utsatta för den analogiserande inverkan som
drabbar alla dussinord, vilka endast för varje särskilt fall
utrustas med nödiga ändelser osv.
Mot detta åskådningssätt vänder sig nu Wundt med all
kraft. Om själslivet hos Herbartianerna — för att ta en
grammatisk bild — fått en alltför substantivisk karaktär,
så är själslivet för Wundt en värld av rent verbalt skeende.
För Wundt finnes ingenting i själen, som icke är medvetet.
Det kan vara klart medvetet; det står då i medvetandets
blickpunkt. Eller det kan vara mera dunkelt medvetet; det
säges då befinna sig i medvetandets "Blickfeld" — synfält
skulle vi väl här säga. Vad som ligger utanför
medvetandets synfält, det omedvetna, det finns inte alls i själen.
Överhuvudtaget finns ingenting vilande i själen. I själen
är allting rörelse; själslivet är ett ständigt skeende. En
föreställning är en händelse, en process, som finns såsom
psykisk endast så länge den utspelas. När den gått till ända,
finns den icke mer, kan icke förvaras i det omedvetnas mörka
rum, ty ett skeende, en process kan icke förvaras. Vad
föreställningsprocessen lämnar kvar efter sig, det är ett
anlag till sitt eget upprepande, en disposition till förnyande
av samma process i samma form, ett sorts uppkört spår, som
underlättar återupprepandet av samma rörelse i samma spår.
Dessa dispositioner äro att fatta som ett slags latenta
psykiska krafter, vilka fysiologiskt måste motsvaras av något
slags dispositioner i respektive sinnescentra. Dispositionen
är sålunda själv ingen psykisk process utan anlaget till en
sådan; den bör ses mot bakgrunden av alla andra
övningsfenomen, mot den allmänna egenskapen hos organismerna att
utföra en viss handling lättare och fortare efter förutgången övning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
