Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K Kl K WKLLAKDEIt
tala om benen p& ett bord eller säga sorgen vara tung att
bära. så känna vi icke dessa uttryck som överförda utan
som adekvata uttryck för det åsyftade föremålet eller
själstillståndet självt; och Wundt finner ingen anledning antaga,
att detta varit annorlunda, när dessa beteckningar först
uppkommo. Även då betraktades bordets ben som verkliga ben.
motsvarande de så benämnda delarna av djurens eller
människans kropp; sorgen kändes som en verklig tyngd, som man
hade att bära osv. Användningen av ordet ben i fråga
om bordsben blir sålunda en självklar och regelbunden
utveckling av begreppet ’ben’, och i begreppet ’tung’ ligger
från början fröet till den utveckling, som leder till ordets
bruk även i fråga om sorg osv.
Uppenbart är, att denna uppfattning icke kan vara
riktig. Den leder till den konsekvensen, att levande, färska
metaforer förklaras vara metaforer, men gamla nötta, urblekta
metaforer, som vi icke längre känna som bilder, förklaras
vara regulära betydelseförändringar, som ha sin grund i
begreppets nödvändiga associationer. Ingen analys av begreppet,
sådant det nu föreligger för oss, den må vara hur skarp som
helst, kan ersätta en levande känsla för språkbruket vid den
tid, då övergången försiggick. Kan man icke genom studiet
av talrika belägg läsa sig till en sådan språkkänsla, så kan
man om de psykiska orsakerna till förändringen endast dra
slutsatser ex analogia. Och jämförelsen med likartade
företeelser i våra levande språk talar med bestämdhet för en
motsatt uppfattning, för riktigheten av Jean Pauls ord om
språket som en ordbok av bleknade metaforer, så långt det
gäller abstrakta begrepp åtminstone.
Även därutinnan stämmer Wundts huvudindelning
synnerligen illa, att metaforerna och därmed jämförliga
betydelseförändringar i första rummet skulle tillhöra ordets historia.
Som metaforernas och än klarare eufemismernas och
hyper-bolernas historia visar, är det tvärtom vid dessa godtyckliga
betydelseöverföringar begreppet, som är det konstanta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
