Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
ERIK WALLANDER
tagit i betraktande, skall kunna åstadkommas, så måste det
ske så, att språkmännen sätta sig in i den moderna
fysio-logisk-experimentella psykologiens arbetsresultat och metoder
och på denna nya grund arbeta vidare. Arbetet har redan
börjat på denna linje, men det är ett ofantligt forskningsfält,
som här öppnar sig. Man kan hugga in var som helst. Men
det gäller att känna det nya arbetssättet. Annars riskerar
man att inför den nya forskningen framstå som —
unggrammatikerna kallade det på sin tid för vorgrammatisch.
Ty så mycket torde vara klart: en historisk
betydelseforskning, som icke tillgodogjort sig den moderna
experimentella psykologiens viktigaste arbetsresultat, kommer att
behandla sitt material med samma ytliga och mekaniska
uppfattning som den historiska fonetik, som icke uppbäres av en
levande kunskap i den moderna experimentella fonetiken.
Liksom den historiska ljudläran länge låste fast sig vid de
rent grafiska tecknen, bokstäverna, utan att på allvar kunna
tränga fram till den verklighet, de representerade,
språkljuden. så har också den historiska betydelseläran låst fast
sig i en mekanisk behandling av begreppen, medan alltför
litet försök gjorts att tränga igenom till de psykiska
verkligheter, som ligga där bakom.
Därom kan icke råda något tvivel: den felsyn, under
vilken den äldre betydelseforskningen lidit och ännu lider, ligger
väsentligen i uppfattningen av ordbetydelserna som begrepp (i
logisk mening) med relativ konstans, under det att det talade
eller hörda ordets inre motsvarighet i verkligheten är en
ytterligt variabel psykisk process, som allt efter
sammanhanget låter än den ena, än den andra sidan av
begreppsinnehållet nå full klarhet eller flyktigt skymta förbi. Det
är därför Pauls på begreppens logiska förhållande grundade
indelning ej kan träffa det väsentliga i betydelseutvecklingen,
ty ordbetydelsens förskjutning genom det dagliga bruket
sker alldeles oberoende av begreppens avgränsning mot
varandra. Mera oförsvarligt är dock det förfarande, som sätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
