Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HI8T. BETYDELSE LÄRANS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 223
Wundt i stånd att med tillhjälp av en abstrakt
begreppsanalys förklara betydelseövergångar hos ord, om vilkas
verkliga användning vid tidpunkten för övergången han icke har
en aning — i varje fall icke ger ett enda exempel på.
Den begreppsmässiga uppfattning av ordbetydelserna, som hos
Paul föranleder en ur genetisk synpunkt olämplig indelning,
förleder Wundt att grunda sin psykologiska interpretation av
betydelseförändringens natur på en oriktig eller åtminstone
okontrollerbar konstruktion.
De stora sammanfattande framställningarnas misslyckande
visar bland annat, att nödvändiga förarbeten ännu fattas, att
den historiska betydelseläran ännu ej är mogen för det
slutliga system byggandet. Arbetet måste åter inrikta sig på ett
grundligt genomforskande av detaljerna, naturligtvis med
blicken öppen för de stora frågorna och med tillämpande av
de nya synpunkter, som framkommit.
Därvid torde man nödgas att — som på så många
andra områden — återgå till antiken, till antikens
problemställning. Man får åter uppta frågorna i den form, de fått
av antikens stora mästare, undersöka, om icke när allt
kommer omkring den väg, de slagit in på, är mera gångbar än
do moderna genvägar eller rättare slingervägar, på vilka man
sökt kringgå de gamles frågeställning. Det är mycket som
talar för att de gamles retoriska figurer och troper verkligen
äro så i språkligt som i psykologiskt avseende slutna och
enhetliga fenomen. Säkert är att ett stort fel, som både
Paul och Wundt gjort sig skyldiga till i sina systematiska
klassifikationer, är just att de försökt lösa upp några av de
s. k. troperna efter nya synpunkter och skifta upp deras
område efter nya principer, som för deras natur äro oväsentliga.
Det är sålunda sannolikt att arbetet skulle vinna på,
om man ånyo på allvar upptogo diskussionen av dessa s. k.
troper. Den gemensamma synpunkt, från vilken de böra
betraktas, är den, att de alla äro, som ordet innebär, vändningar,
omskrivningar för det verkligen menade. Om jag vill ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
