Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HI8T. BETYDELSE LÄRANS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 225
leder sålunda över på det rent litteraturhistoriska och
stilistiska området. Här är ofantligt mycket att göra. Vissa
riktningar inom den moderna litteraturhistorien ocli stilistiken
visa också, att man har blicken öppen för dessa möjligheter.
Bruket av de olika troperna är hos självständiga författare
i regel mycket karaktäristiskt; ett grundligt studium av
troperna kan därför, rätt bedrivet, ge medel i händerna för en
analys av författarindividualiteten och ge värdefulla uppslag
för tolkning och datering av enskilda dikter.
Emellertid, vare sig man tar opp tropernas problem från
den psykologiska eller från den stilistiska sidan, så gör
man klokt i att behandla dem var för sig. Det är slutna och
enhetliga företeelser, som de gamle med skarp blick för
språkets egenart särskilde. Väl finnas gränsfall och
övergångsformer, men de stora huvudtyperna avteckna sig dock mot
varandra med all önskvärd klarhet.
Vad som däremot icke är något problem, det är den s. k.
betydelseutvecklingen vid troperna, (kindens) ros = röd färg1,
(skrika) så att bergen remna = ’mycket högljutt’, avsomna =
’dö’, skön (historia) = ’betänklig’, förkläde = ’kvinna’ (i flera
betydelser); någon "utveckling" av den äldre betydelsen
föreligger här alls icke, endast en godtycklig betydelseöverföring,
som till sin karaktär är att jämställa med den namngivande
ordbildningen: ett föresvävande begrepp uttryckes genom ett
associativt förknippat ord. Problemet är just dessa
associationers olika beskaffenhet.
Vi ha sett, att inom den historiska betydelseforskningen
försök lia gjorts att helt eller i mesta möjliga mån eliminera
bort troperna ur betydelseförändringarnas system. Vad slår
man sig då på? Vilka förklaringar tillgripas då för
betydelseutvecklingen?
En riktning har slagit sig på "sakforskning". Den
förmenar, att språkhistoriens framtid ligger i en intim förening
av språkvetenskap och sakvetenskap. Slagordet är "Wörter
und Sachen", och Meringer har i den så benämnda tidskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
