Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BBÖLLOPS BE8WÅK8 IHOGKOMMEL8B ÅN EN GÅNG 241
heter mellan dem och även om 8& ej varit fallet, skulle vi
genom Nordströms undersökning, om denna i sina detaljer
vore beviskraftig, blott vetat, att det finnes en del möjliga
dialektala drag i avskrifterna, men om dessa även tillhört
originalet, därom hade vi ej fått n&gon upplysning. Och det
är detta vi vilja veta.
Vi taga några exempel för att exemplifiera metoden1.
Nordström finner, att hs. B har formen frågar (v. 229) och
annoterar genast, att detta överensstämmer med sörmländskt
språkbruk. Detta är sant, men är formen beviskraftig? Samma
hs. (B) skriver gär för går (v. 229 o. 228?), fär i st, f. får
(441), gängaren i st. f. gångaren (90), år i st. f. är (372), kän
i st. f. kan (333), råd i st. f. rad (339), flåttade för flätade
(eller flättadel) (162), lanswåg i st. f. landzwäg (455). Hs. är
sålunda ej mycket att lita på vad överskrivningarna beträffar.
Hur veta vi då, att inte också frägar kan vara felskrivning
som fär, gär, gängaren? Eller också kan B:s förlaga, som
vi inte känna, varit otydlig i dessa fall. Dessutom står frägar
blott i en hs., och för originalets vidkommande är den alltså
högst tvivelaktig.
Nordström finner vidare att hs. A skriver när (stiernan
etc.) vers 437 och tolkar detta så, att här föreligger en i
sörmländskan vanlig förblandning av ä och å. För
grundtexten torde detta vara synnerligen tvivelaktigt. För det
första skriver A även gar (228 och 354) i st, f. går, wär
i st. f. wär (266), och en ren felskrivning i hs. A är alltså
möjlig. För det andra är icke A, som Nordström uppgiver,
ensam om skrivningen. B och ursprungligen N ha även
när (O E däremot nord, N efter ändring norr). Det natmv
ligaste för grundtexten är därför, att där stått når eller varit
otydligt skrivet. De olika avskrivarna ha tolkat
grundtextens skrivning olika. A, B, N ha fått adverbet när, C, E
kanske riktigare adjektivet nord, vilket senare även N funnit
naturligare och ändrat till norr. Men att en dialektal
förblandning av å och ä skulle funnits i grundtexten, ha vi
inget stöd för. Ty om där stått det fullt förklarliga när,
är det icke troligt, att olika liss. sedan skulle utbytt detta
mot ett adjektiv nord (norr).
Nordström finner även, att Br. Besw. liar formerna
godtijckio, tunglijnt etc. Detta är icke fullt korrekt, ty han
1 Exemplen äro här, som för övrigt i uppsatsen, hämtade ur
Nordströms egen edition av Br. Besw. med dess varianter (Samlaren 1914).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
