Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
EINAR 8MBDBERG
se k ven t det som kan göra densamma tvivelaktig. Vàd är
detta annat än ett helt arbetssystem uppbyggt på
tydliga "halvsanningar"? Nordströms anmärkning mot
min kritik på denna punkt faller med än större vikt tillbaka
på honom själv.
Vart detta system leder kan man finna genom att
begagna det Nordströmska materialet för annat syfte än hans
eget. Antag — amen blott för ett ögonblick" — att de
av honom framdragna formerna kunna begagnas som
dialektala belägg och begagna enligt hans metod hela materialet
med uteslutande av II: 1, 5, III: 2, 3, 6, 7 9 (= kiufwarne E)
B II (senare hälften), III (förlåte), V (war för) och ersätt dessa’
med exemplen kält (292 E), Ad/Zskål (168 E), beek, bek (111
BCE)1, baeken (baken) (alla hss. 54), granne (266 alla hss.),
hagen (227 E C), anden (213 E), schole (349 C), bogen (518 C),
stolpe (A + 456), löffta (E 255) a, dömma (B 339), kiärell (239 N);
exempel utan j (i) ex. elgar, föröka m. fi. participia på -en,
exemplen på bindevokal, vilka alla äro exempel, som ej stämma
med östlig sörmländska, och vi få ett helt annat resultat än
det Nordström erhållit. Vi ha då på precis samma sätt som
han plockat ut, vad vi behöva utan att diskutera formerna,
men negligerat, vad vi ej vilja se — och resultatet blir det
vi vilja. Därhän leder denna halvsanningsmetod utan kritik.
Jag kan därför ej annat än uppriktigt instämma med
Nordström i hans förkastelsedom över halvsanningar.
Min förra kritik av Nordströms framställning vände sig
delvis mot de nu påpekade av honom absolut förbisedda
felkällorna, men synpunkten har ej blivit tillräckligt kraftigt
framhållen. Min opponent synes ej heller ha ansett den av
någon vikt utan står fortfarande på samma principiella
ståndpunkt. I stället tog min kritik mera hänsyn till ett annat
enligt min åsikt lika felaktigt behandlingssätt av materialet,
nämligen dettas beviskraft såsom dialektala kännetecken. På
1 bèk synes ej, som Nordström med stöd av Ericsson uppger
(Spr. o. St. sid. 58), vara antecknat från sörmländska i allmänhet. På
anförda ställe säger Ericsson tvärtom, att bland kortstaviga ord som
kunna uppträda långvokaliskt i sdml. finnas sådana som för målens
karaktäristik ha en särskild vikt. Några få anträffas visserligen
norrut och österut, men i stort sett utgöra de ett bland de mest
betydande särmärkena inom sdml. (ib. 74). Och bland de med lång vokal
österut antecknade orden finna vi ej b ök.
* Ericsson sid: 101 "Först längre eller långt sydligt äro
iakttagna . . . löffta".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
