- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
246

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

EINAR 8MBDBERG

allmänna skriftspråksformer, möjliga dialektala belägg, som
kunna förekomma på flera håll, former om vilkas förekomst i
originalet vi intet veta. Ur detta osäkra material finner så
författaren Rudhelii bild "ehuru med äldre och mognare drag".
Det behövs en skarp blick eller "ett visionärt drag över
författarens kritikerpsyke" för att urskilja karaktäristiska drag
i en så intetsägande bild!

Att denna metod omöjligen kan göra anspråk på att vara
filologiskt användbar torde vara uppenbart. Gent emot denna
väg anvisade jag i största korthet en annan, där felkällorna
synas mig betydligt mindre. Problemet att ur en del hss.,
om vilka vi veta så ytterst litet, konstruera fram ett original,
är synnerligen svårt, ja det kan med viss rätt sägas att det
är olösligt. Men vid försöken att finna vad som tillhört
originalet kan den ena vägen erbjuda mindre möjligheter till
felslut än den andra. Och av flera vägar, alla mer eller
mindre fyllda med svårigheter, är det väl dock bäst att välja
den där felkällorna äro mindre och kanske kunna neutraliseras.
Ett försök att finna originalets former skall här göras. Men
först torde några principiella anmärkningar av allmän art vara
på sin plats.

Nordström säger Spr. o. St. sid. 47 "att så vitt jag
fattat honom (E. S.) rätt, ligger kriteriet på en handskrifts
rent lingvistiska pålitlighet i dess litterära värde d. v. s. i
dess allmänna trohet i återgivandet av textens innehåll".
Detta är en åsikt, som jag aldrig uttalat. När det gäller att
finna en dikts dialektala miljö spelar naturligtvis ej innehållet
den roll som formen gör. Nordström har ej behöft påpeka
detta. Ty det är ju möjligt att en litterärt underhaltig
av-skrivare får med flera av förlagans dialektala eller andra
språkliga egenheter. Ar han då också från samma trakt som
förlagans författare, är ju möjligheten större för att förlagans
former följa med. Avskrivaren finner dem antingen fullt
naturliga eller skriver reflektionslöst av vad han ser. Men
om man skall bygga något på en sådan handskrifts dialektala
former, måste man absolut veta, i vilket förhållande till
grundtexten den står och om avskrivaren varit från samma trakt
som författaren. Och detta krav blir starkare, om hs. står
ensam gentemot ett större antal hss:s utsago. Ty annars vet
man ej, om denna isolerade form är gruudtextens eller
avskriftens. Ar avskrivaren litterärt okunnig eller slarvig i ett fall,
kan han lika väl vara det i ett annat. Å andra sidan är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free