Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPS BESWÄRS IHOGKOMMELSE ÄN EN GÅNG
247
det tänkbart, ss. Nordström anmärker, att en litterärt kunnig
avskrivare ändrar formen men l&ter innehållet kvarstå, men
man är ej därför berättigad att blott för den övriga
korrekthetens skull negligera hs:s skri var ter. Och då även en kun*
nig avskrivare kan låta former ur sitt eget talspråk smyga
sig in i den text han avskriver, så får man ej heller tillmäta
sådana former avgörande vikt för originalets vidkommande,
om de uppträda isolerade mot andra hss., även om hs. i fråga
gör ett korrekt och vederhäftigt intryck. Man ser sig sålunda
nödsakad att med kritik för varje särskilt fall upptaga
isolerade former och först efter en sådan granskning värdesätta
deras betydelse för originalets räkning.
Den arbetsmetod, efter vilken man enligt min åsikt får
säkrare resultat än med den förut kritiserade, formulerade jag
i korthet så, att man bör anföra former som finna stöd i alla
hss. Då detta kortfattade uttryck lätt kan missförstås och
redan blivit föremål för kritik, vill jag närmare utveckla hur
metoden i sina detaljer verkar.
Först bör utredas de olika hss:s förhållande till varandra
och till grundtexten. Enligt den undersökning som Nordström
verkställt sid. 182 ff. i Samlaren och som i huvudsak synes
vara riktig, fördela sig hss. wi tvenne från varandra rätt väl
avgränsade grupper, nämligen å ena sidan A och N, å den
andra BCE". Sambandet mellan de båda grupperna hss.
synes vara svagt och ingen hs. är enl. Nordström direkt
avskrift av grundtexten eller någon av de övriga. Vi ha
alltså för det första att räkna med tvenne huvudtraditioner
av dikten. Emellan dessa grupper, förenande läsarter från
båda, står på sätt och vis hs. B (Nordström, Samlaren sid.
185). Likaledes tyckes G återgå på en hs. som förenat
läsarter från E, N och B (ib.). På grund av denna
mellanställning och i viss mån sekundär-förhållande till de övriga hss.
äro därför B och C ej av samma vikt som AEN, fastän de
naturligtvis måste räknas med såsom jämförande faktorer. C
hs. företer dessutom en mängd slarviga former, ex.: försträcka
v. 287 (förstärka), ihon v. 67 (isop), näfwer v. 112 (närer),
sädiska v. 195 (sädz-rijke) m. m., varför dess skrivningar
alltid med stor försiktighet böra upptas.
Den princip, efter vilken enligt min mening de olika
hss:s skrivarter böra behållas eller utgallras, fotar sig på
följande resonemang. Eftersom vi ha huvudsakligen tvenne
från varandra rätt väl skilda överlämningar av Br. Besw.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
