Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBJEKT-SUBJEKTETS PLATS I ACKUSATIV MKI.» INFINITIV 19
Thätta är thän owir hulkin iak saa hwilas thän hälgha anda
Bonav. 53.12: Ipse est super quem vidi spiritum sanctum
quiescere. — vm nakar sitiande hördhe siongas nakat nyttelikit
Birg. VIII 418.2: Si enim aliquis sedens audiret aliquid vtile
decantari. Och nära dessa komma sådana fall, där svenskans
framförställda infinitiv motsvaras av efterställt participium i
latinet, t. ex. Jak se standa for thik wænastan junkherra
Bildsten. 413.13: Video ante te iuvenem pulcerrimum stantem.
Om vårt medeltida skriftspråk på denna pnnkt lånade
någonting från latinet, så hade detta förhållande alltså för
det första ingalunda karaktären av mekanisk efterapning av
enskilda fall, för det andra ej heller den av påverkan från
en i latinet särskilt vanlig ordföljdstyp, ty en sådan synes
den inverterade ackusativ med infinitiven icke hava varit,
utan vad som lånades, kan på sin höjd ha varit en frihet i
ordens ordning, som i vårt eget språk med dess allt fattigare
formsystem börjat upphävas och efterträdas av ett fast
ordföljdsskick. Även vårt språk har emellertid en gång varit
formrikare, och det ligger i sakens natur, att ordens ordning
då var friare. Trots lagtexternas så gott som allenarådande
ordning objekt-subjekt + infinitiv kan ännu på 13- och
1400-talet ha funnits kvar åtskilligt av gammal obundenhet.
Förhållandet till latinet har i så fall varit ett
förhållande icke av beroende utan av överensstämmelse. För att så
kan hava varit förhållandet talar den omständigheten, att
inversionen icke är den folkliga isländskan alldeles främmande,
om också det normala är rak ordföljd. T. ex. sä par sitja
i qndutfi Baldr Snorres Edda, Arinbjqrn bad på ganga inn
tölf menn E^ils saga Skallagrimssonarl. Oftast förekommer
inversion, när ett till infinitiven hörande adverb eller annan
bestämning sättes främst, omedelbart efter det styrande verbet,
t. ex. ek get hér hafa verit Gunnar Njåla, kvad illra svara
vera vän af honum Snorres Edda. Man järn före med dessa
1 Nygaard, Norren syntax 345 d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
