- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Adertonde årgången. 1918 /
20

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HJ A LM A K A I. V ING

sist anförda exempel de fornsvenska ur lagspråket, av vilka
tre äro av alldeles samma typ.

Hur det än må hava förhållit sig med inversionens
ursprunglighet efter andra verb än låta i medeltidsspråket, så
var den, som vi sott, sällsynt i den äldre nysvenskan, vilken
i detta stycke som i åtskilliga andra företer ett mer stadgat
bruk. I nusvenskan ha vi återigen funnit inversionen vara
icke så ovanlig. Såsom exempelsamlingen sid. 2 f. gav vid
handen är emellertid denna nusvenska inversion av en
påtagligt annan karaktär än det medeltida språkets. Medan
objektsubjektets efterställning där endast jämförelsevis sällan var
morfologiskt motiverad, så är i nusvenskan ett visst omf&ng
öller en viss prosodisk bärkraft hos objekt-subjektet
nödvändig, för att inversion skall kunna inträda. Liksom på
åtskilliga andra punkter1 har på denna nusvenskans normalprosa
ärvt sitt ordföljdsskick av 1700-talets vittra prosa, som i sin
tur uppenbarligen tagit intryck av franskan.

I gustavianernas språk är nämligen ordningen: styrande
verb 4- inf in. + obj.-subj. mycket omtyckt. Detta först och
främst i rotorisk stil, t. ex. såg omsider fullbordas dikten
om det tåg, hvari fordom skönhetens gudinna o. s. v. J. G.
Oxenstiernas Tal 10.13. den tid, som efter hvar annan såg
stadgas regeringssättet, lagskipningen och religionens rättigheter
Ibid. 38.16. när omsider Sverige mot sina fiender på en gång
såg uttåga en lysande krigsmakt och de talrikaste flottor. som
etc. Ibidem 54.12. väntade ... ej att öfver sin
lefnads-afton se höjas andra moln än den sista nattens Ibid. 232.8.
Andra ex. i Oxenstiernas Tal äro 40.8, 86.2 6, 106.8, 117.3, 2 6.
162.22, 288.13, 300.1, 320.16. — den dag. som . . . såg
födas för Sverige en fader, för Tyskland en befHare Ghist.
111:8 Tal, 30.13. jag har sett . . . upplifvas . . . det nit
för fäderneslandet etc, Ibid. 91.2 8. Jag har sett sig upp lifva
i edra hjertan, framlysa i edra gerningar de dygder, de stora

1 Se Alving, Det grammatiska subjektets plats i den narrativa
satsen i svenskan sidd. 4, 21, 67, 88.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1918/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free