Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>H.)KKT-Si;iMKKTKTS PLATS I ACKUSATIV MED INFINITIV 33
scc them riset Georgius Busch, Om thon nyia Stierno och
Conieta som etc. A ij verso. att låta see dee evangclische
Furster och Ständer, uthi hvadh resolution som Rickzens Ràdh
de ähre liär hemma Sr. Riksråd, prot. II 255.19. iagh lätt
ok se M. Vinant min invention på skriftgiuteri, att alla
bock-stäfver i cn form giuta, ok wijste honom profvet som iagh i
dessa dagar giort Rudbecks brev 317.3 2. ok had mig at läta
sij Stiernhielm sit bref Columbus, Ordeskötsel 12.24. Som vi
so. har objekt-subjektet överallt samma plats, som skulle
intagits av indirekta objektet, om det synonyma "visa" valts i
stället. Jämför belägget ur Rudbecks brev.
Av låta veta + objekt-subjektet har jag anträffat två
exempel, av vilka det ena ur Ekeblads brev: Så snart Kafflen
kommer med9 skall jag låta veta er därom I 315.2 3. TJtom i
detta enstaka fall, skriver Ekeblad överallt rak ordföljd. Mitt
andra belägg är mer än 100 år yngre och återgår tydligt på
franskt mönster: låt veta åt Ståthållaren i Kalmar, att o. s. v.
Gust. III:s dram. arb. 114.7. Av samma franska ursprung
är tydligen också en inversion vid låta känna i samme förf:s
Äreminne öfver Lennart Torstenson: som lät känna sin
obeständighet åt dem, som hon högst skulle upphöja Gust. Hirs
skrifter Del I 3.23.
Detta är hela det beläggmaterial jag i mina texter
funnit av morfemet låta + transitiv infinitiv + objekt-subjekt.
Att emellertid bakom dessa få exempel ur böcker låg ett
ganska vanligt bruk i det talade språket är för låta se’s
vidkommande tydligt och för till betydelsen närstående
förbindelsers som låta känna. låta veta sannolikt. Även vid
andra transitiva verb synes emellertid inversionen ha varit
ganska vanlig. Därpå tyder den förkastelsedom över detta
bruk, som Gabriel A. F. Wallenius uttalar i sitt "Project af
Swensk Grammatica" (1682) Cap. I regel 11: "Skal man och
wachta sigli för en otienligh transposition, ty då Orden warda
försatte, blifwer och Meningen annorlunda. E. gr. lät bära
migh absurdum & ambiguum: pro lät migh bärau. Enbart a v
Språk och Stil XVIII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
