- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Adertonde årgången. 1918 /
50

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a’50

MÄKTA TAMM-GÖTLIND

tungspets-r ännu ha varit den fina världens. Han beskriver
nämligen detta r noga i sin komedi Bourgeois-Gentilhomme,
där hjälten f&r lektion i hur man bör tala och skicka sig.
tøj l&ngt därefter tycks dock skorrningen ha varit i gäng i
Frankrike, ty därifrån spred den sig under förra hälften av
1700-talet över till Tyskland, där den ju nu i stort sett har
undanträngt tungspets-r-et. Här och var p&träffar man dock
tyskar utan skorrning, och i trakterna nära gränsen till
Östersjöprovinserna med deras skarpa ryska r har detta ännu
lyckats stå emot den allmänna utvecklingen.

Betecknande är emellertid, att man såväl i Frankrike
som i Tyskland teoretiskt erkänner det "rena" r-ets företräde,
då det i båda länderna användes i scenspråket, åtminstone i
högre stil, likaså i sång. Med kännedom härom blev
undertecknad synnerligen förvånad att vid "Norske
Nationalthea-trets" gästspel här i Stockholm våren 1916 få höra en
genomgående skorrning från alla de främsta skådespelarna. Man
skulle rent av kunna tro, att detta voro norrmännens
scenspråk som ett minne från den tid, då de hämtade sin
andliga kultur huvudsakligen i Köpenhamn. Men det lär ej
finnas några bestämmelser i det avseendet. Eljest
förekommer skorrning där i landet egentligen på sina ställen i Bergens
och Kristiansands stift, mest koncentrerat i Bergen med
omnejd, kanske därför att Bergenborna förr (närmare bestämt:
innan staden fick järnväg) hade mera samfärdsel med utlandet
än med övriga delar av Norge.

Det starkt skorrande r, som — med undantag för några
språköar på flera håll, där tungspets-r "glömt" sig kvar —
behärskar Danmark och våra sydligaste landskap med deras
egentligen till det danska språkområdet hörande dialekter, är
nog äldre än det, som genom franskt inflytande trängt in i
en del av de svenska högre kretsarna. Sannolikheten talar
för att Köpenhamn ganska tidigt varit en härd för
skorrningen, som spritt sig därifrån såväl till de flesta danska
dialekter som till syd-Sverige. Man kan ej säkert bestämma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1918/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free