Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SITHZE.N-BECKERS DANI8MEK
tid voro föråldrade, och Dalin å sin sida ger utrymme åt
många spritt nya ord. För övrigt är väl ordet icke ens nu
för tiden vanligt i denna betydelse.
Förtolkning upptas av Hylén. Sturzen-Becker brukar
även verbet förtolka. "Konsten var endast att veta att
förtolka författningen och det är ju alldeles icke hebreiska. Det
är simpel tyska, ren preussiska, infödd berlinska!"
Göteborgs-Posten 1862, 245. I denna betydelse av ’tolka’, ’uttyda’,
’översätta’, är ordet sällsynt. I OBSL fann jag 10 belägg
från åren 1550—1675 (jfr även Dahlgrens Glossar) och från
1880-talet 2 belägg, det ena från Cronholm (1839), det andra
från Tegnér (Nat. uppl. I, 418, Skaldens hem: "Men dit, kring
hvilket alla verldar ljunga, det som ej målas kan af
menskohand, som ej förtolkas kan av menskotunga, hans eviga, hans
rätta fosterland"; jfr Oehlenschläger, Poet. skr. X, 2: 21
Dig-terens Hj em: "Men did, hvorhen det Hele stræber, som ingen
Tunge tolke kan, som tales ud af ingen Læber, Det egentlige
Fædreland"). I Winter-Bladet (1853, 171) skrives: "Förtolka,
Förtolkning. Icke taget ur tyskan, utan ur danskan, som
tillverkat det efter tysk modell. AB (d. 16 sept. 1852) talar
om ’förtolkningen af Christian Y:s lagbok’ och menar helt
enkelt tolkningen, hvilket en svensk dock icke kan gissa; ty
han tänker, att då ’tolka’ och ’tyda* äro liktydiga, så bör
äfven ’förtolka’ betyda det samma som ’förtyda’. Så menar
AB imedlertid icke, utan vill blott hafva ett långt ord, som
det tror klinga så ståtligt".
Gemytlig är utan tvivel en danism hos S.-B., som
använder det mycket rikligt. Det upptas i ordb:na först under
de senaste årtiondena; i OBSL var det belagt tidigast från
S.-B.; därefter först från Backmans övers, av Reuters Lif v.
på landet (1870). — S.-B. har även gemytlighet, "funno vi
honom oemotståndlig genom ett naturligt väsen, en makalös
gemytlighetIII. Tidn. 1862, 35.
Giva sig av med betecknas redan i Journal f. sv. litt,
1801, s. 149 som germanism; Möller, Svensk och Tysk
Ord-Bok (1782—85) upptar ’gifva sig af med’, sich mit jemand
einlassen. Hylén har emellertid rätt uti att för S.-B:s
vidkommande hänvisa till danskan som lånekälla.
Glimrande (= lysande, utomordentlig). Det kan
bemärkas, att S.-B. själv sätter citationstecken kring ordet i denna
användning: "Konseljpresidenten låter i dessa dagar sina
vänner veta, att allt skall, hvad Danmarks yttre angelägenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
