Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STURZEN-BECKERS DANI8MER
61
Norwegisch-Dänisches Etymologisches Würterbuch I, 638)
om-bildat av äldre da. Uvsbrød, fornnordiska livsbrauö. Kalkar
upptar livsbrød = livsbjærging, Danske Videnskabernes Selskabs
Ordbog (1820) har både livsbrød och levebrød. — Spegel, Gl.
261 (1712) har ’Leef vel lefwabröd o: limpa’. — Ordet saknas
i de svenska ordb:na t. o. m. Dalin och Sundén och intages
i Sv. Ak. Ordl. först med 7 upplagan. Det äldsta belägget i
OBSL är fr&n Svedelius, Statskunskap IV, 89 (1869), Samtiden
1873, 385. Jag har dessutom antecknat det fr&n Svea 1862, 93
(märket ’E. R.’).
Mens ahar bygdemålsfärg över sig" anmärker Hylén.
Till den livliga användningen hos Sturzen-Becker har nog
inflytande från danskan i väsentlig mån bidragit. Mens
förekommer redan i Sandströms översättning av Sankt
Hansaften-spil (1830) K Jfr Nils Linder, Några ord om apostrof tecknet;
Ett filologiskt kåseri s. 14 o. f. (1897).
Munskägg anföres av Hylén fr. S.-B. med påpekan, att
även V. Rydberg använt det. Enl. OBSL använder denne
det i Frib. på Östersj. uppl. av 1857, i uppl. av 1866 är det
emellertid ersatt med mustascher.
Målerisk är nog inte mera att tillskriva tysk påverkan
än andra lånord hos S.-B., som ha motsvarigheter i tyskan. —
Målerisk, som saknas i de äldre ordbrna, är enl. OBSL
vanligt först fram på 1870-talet. — När Aug. Sohlman (i Nordisk
Tidskrift 1852—53) föreslog, att man borde ersätta en del
romanska ord i svenskan med motsvarande nydanska, upptog
han bl. a. målerisk (da. målerisk) såsom ersättningsord för
pittoresk. Möller, ty.-sw. ordb, 1785, övers. ty. malerisch
med ’livlig, målande’. Jag anför här en del andra -isk-ord.
Den rel. stora användningen av ändelsen -isk är helt säkert
delvis att tillskriva danskt inflytande, men vi böra även räkna
med inflytande från nyromantikernas språkvanor.
Be11manni«k, Hins. s. II, 171, Byr&krabatisk, "detta
byràkrabatiska levnadssätt", Kongl. Sektern 22, Böttigerisk,
"ett böttigeriskt pjunk", Hins. s. II, 222, Frimurerisk,
Reuterholm 90 (anf. av R. Berg i S. o. S. XI, 257), Krabatisk,
S. H. II, 1: ii, Kritikastrisk, Ett följetongsblad 13,
Minister-kriaisk, AB 1859, 279, Studentisk, PT 1867, 253 (anv. även
av Ahnfelt, Stud.-minnen II, 58), Svärmerisk, upptaget av
1 Hellquist, Stiul. i 1600-tal^ts svenska 94 anför fr. Börk, Darius
ta lspr&ksf ormen ’mäns1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
