Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TU KB ANDERSSON
Hylén (i OBSL 3 belägg, näml. fr. Sv. Merc. V, 1: 248 (1759).
Polyfem II, 13: 4, Biogr. lex. n. f. 1: 264, Lind, ty.-sv.
ordbok, översätter ty. schwärmerisch med svärmaktig, liderlig,
orolig, Möller, ty.-sv. ordb., övers, med svärmaktig, fanatisk;
svärmisk är i OBSL först belagt fr. Elgström), Tegnérisk,
Nord. Lit. Tid. 1846, 370 (anföres av Östergren, Stilistiska
studier i Törneros spr&k 43, 46 fr. Franzén, Hammarsköld och
Törneros), Övertroisk, "skrockfull och öfvertroisk", Nord. Lit.
Tid. 172, upptaget av Hylén.
Namn(e)ligen (= isynnerhet, särskilt) får i Winterbladet
1853, 174 omdömet "Ett fult och onödigt tillegnande af ett
tyskt ord". I en rec. i Frey, 1842, s. 277, anföres det som
’oswenskt’ från en översättning av "Wergeland, Jøderne. I
OBSL blott 1 bel. fr. Fåhreus, Sv. hist. 6: 314 (1906). Ordet
upptages av Tamm, Om ändelser hos adverb 18.
Odelelighet; observera, att Möller, ty.-sv. ordb. övers. ty.
untheilbar med ’som ej kan delas’.
Olikartadhet är helt säkert tillkommet under inflytelse
av danska substantiv på -hedy bildade till adjektiv på -artet.
t. ex. ligartethed, fremmedartethed; jfr likartad, men
likartighet hos Weste och Dalin; Möller har olikartighet\
hårdnackadhet finns i F. A. Dahlgrens Glossarium. (Om adjektiv på -ad
och deras avledningar se Noreen, Vårt Språk V, 474.)
Påfallande. Dess förekomst i svenskan är naturligtvis
att tillskriva både danskt och tyskt inflytande; kanske har
danskan — där ordet i denna betydelse kom i bruk tidigare
än i svenskan — vid detta såväl som vid många andra
tillfällen varit förmedlande. Det tidigaste belägget i OBSL —
med undantag av Nervänder, Skrifter I, 130 (reseanteckn. fr.
Köbenhavn 1833; tr. 1850) och Egron Lundgren, En mål.
ant. I, 41 (1842, tr. 1870) — är fr. Palmblad, Norrige 94 (184G),
därefter fr. Agardh, Teol. skr. 2, 93 (1856); från och med
80-talet är det vanligt. I en recension i Sv. Litt. Tidn. 1823,
sp. 448 av en översättning från tyskan anföres påfallande bland
’oswenska och olämpliga ord’.
Samfund i bet. samhälle "behöver hos S.-B. ej ha sitt
upphov i da. samfund" (Hylén). Ordet hittas visserligen en
och annan gång i 1700-talets språk i nämnda betydelse, men
både Lind, Sahlstedt och Möller göra skillnad på samfund och
samhälle, i det de åt det senare förbehålla betydelsen
borgerligt samhälle, stat1.
1 Jfr Daniel Boethius, Utkast till förel. i den naturl. sedeläran
82) s. 146.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
